På Statistiska Centralbyråns sida kan man
ta del av prognoserna för in- och utvandring fram till 2060. I år uppskattar man att totalt 106 270 människor ska flytta till Sverige och för nästa år uppskattar man det till 110 500.
Som om det inte är katastrofalt nog med facit av vad det mångkulturella experimentet hittills resulterat i så förutspår SCB att den årliga invandringen kommer att ligga på 80 000 - 85 000 människor per år fram till 2060. Det rör sig om närmare fyra miljoner människor som flyttar hit, lägg sedan till de höga födelsetalen hos de stora invandrargrupperna från den muslimska världen och resultatet blir ett utraderande av den svenska kulturgemenskap som existerat det senaste millenniet.
Källa: SCB
Ingen ska heller låta sig luras av att man förutspår en hög utvandring. De som kommer att utvandra är i allt högre grad de svenskar som har medel och möjlighet. Inflödet från U-världen kommer att ske fortsätta så länge man kan ta del av det välstånd som ackumulerats i Sverige under historiens gång.
Jag har tidigare skrivit om att det som pågår är en
oikokolonisation, det som i korthet kan beskrivas som den irrationella driften hos den härskande samhällsklassen att ersätta sitt eget folk med andra och
tvinga ursprungsbefolkningen att betala för sin egen kolonisering.
När historiker diskuterar Västroms nedgång och fall brukar vissa faktorer oundvikligen komma upp oftare än andra. En av dem är att Västroms gränser gick från att vara solida till att vara porösa och till slut inte existera alls under trycket från invaderande barbarfolk.
En annan var att man accepterade barbarerna så länge de assimilerades in i det romerska samhället, något man bland annat uppnådde genom att splittra upp dem. När man inte längre förmådde det bildades enklaver inne i riket med lojalitet mot den egna stammen istället för det nya värdlandet.
En tredje är den romerska officerskårens germanisering, det vill säga att oassimilerade barbarer fick allt högre poster i den romerska armén och använde legionerna som sina privatarméer. Det var knappast något nytt, men tidigare hade generalerna i strävat efter att i slutänden hålla ihop det romerska imperiet efter att ha röjt rivalerna ur vägen, nu användes legionerna för att bryta sönder ett rike man ändå inte kände någon lojalitet med.
Sist men inte minst så kännetecknades den västromerska statsapparaten det sista seklet av inkompetens, intriger och en fullständig oförmåga att frambringa dugliga ledare och stabilitet.
I Sverige i nuläget är vi någonstans mellan porösa och inga gränser.
Det pågår ingen som helst assimilering av nyanlända, istället uppmuntras utanförskap och enklavisering i mångkulturens namn.
Inom militär, polis och offentlig förvaltning så strävar man aktivt efter "mångfald" genom att sänka antagningskrav, slopa språktest och diskriminera etniska svenskar i allmänhet och svenska män i synnerhet.
Våra styrande eliter inom både politik och massmedia har sedan Palmé och framåt kännetecknats av nepotism, inkompetens och usel utbildningsnivå jämfört med andra Västländer.
I Västrom så slogs man i alla fall ända in i det sista. I Sverige 2012 ritar man vår undergång som en gul graf och sätter sig att vänta.
Tidigare inlägg: Oikokolonisationens rötter
