onsdag 28 december 2011

Gratis tuttar, annars!

DN har en alamistisk artikel om att transsexuella kanske tar livet av sig om de nekas bröstimplantat. Man hänvisar till RFSL, men trots det allvar man påstår sig tillmäta frågan har de inte lagt ut någon pressrelease på sin hemsida. Inte heller ges några källor till påståendet om höga självmordsstal, så det går egentligen inte att kontrollera något av det som hävdas.

Det var förmodligen heller inte meningen.

Då är det svårt att dra någon annan slutsats än att man menar skattefinansierade bröstimplantat. Annars tycks det ju numera finnas en kvacksalvare i var och varannan håla som opererar in prima franskt silikon om man betalar det själv. Om det är så viktigt att man tar livet av sig annars skulle man kunna tycka det var värt att spara till eller rent av ta ett banklån för? 

För att visa att jag är politiskt korrekt och mångfaldig vill jag bredda DN/RFSL:s snäva fokus på bröst genom en uppmuntrande visa till alla dem som deppar i väntan på en ny skattefinansierad penis. Jag vill också passa på och påpeka att jag är kränkt. I största allmänhet.


tisdag 27 december 2011

Insändare på Avpixlat: Mångfaldsbizniz

Läs gärna insändaren som publicerades på Avpixlat idag!

Egenintresse förklätt till allmännytta

SvD Brännpunkt skriver socialdemokraten Tommy Svensson om att Sverige borde överväga att gå med i europakten. Artikeln är undvikande skriven och dukar istället upp sedvanliga floskler om att Sverige borde dra sitt strå till stacken och implicerar att det på något sätt skulle göra en skillnad i den skuldkris som i sin helhet uppskattas till 2000 miljarder Euro.

Han uppmanar oss att köpa grisen i säcken med välmenande försäkringar om att det inte innebär ett inträde i Euron eller några förpliktelser alls egentligen. Han missar att nämna att den föreslagna pakten innebär ytterligare en maktförskjutning till Bryssel med ökad kontroll över vår nationella budget.

Med den maktens logik, eller snarare maktens arrogans, som härskar i vår tid är det uppenbart att en sådan anslutning visst betyder ett Euromedlemskap i förlängningen med hänvisning till att har vi tagit ett steg så måste vi ta nästa och så vidare. I första hand är det uppenbart att man är ute efter våra förhållandevis välskötta finanser som ska dräneras för att skyfflas ner i det bottenlösa hål som den ekonomiska krisen utgör.

För en sådan som Tommy Svensson som har varit verksam i Bryssel och tjänat sitt uppehälle där så har man inga problem med att sälja ut sitt eget land då man har sin lojalitet med maktapparaten där och inte folket här.

söndag 25 december 2011

Fredens religion firar jul

Ännu en gång har det begåtts terrordåd mot kristna. Den här gången är det islamisterna i Boko Haram som attackerar kyrkor i Nigeria under en av Kristendomens viktigaste högtider. Symboliken och den utstuderade grymheten kunde inte vara tydligare.

Talibankramarna och värderelativisterna kommer givetvis att ha något överslätande att säga om det här med, som att kristna faktiskt startade korstågen för 900 år sedan eller något annat imbecillt.

Vi andra får observera och lära, för det vi ser där är en möjlig framtid även här. Vi har inte kommit så långt ännu, men vi är på god väg.

DN, GP, GP, Dagen, DN,

lördag 24 december 2011

torsdag 22 december 2011

Begår man brott kan man hamna i fängelse

Den fällande domen mot Martin Schibbye och Johan Persson var varken överraskande eller märklig. Enligt etiopisk lag är det ett brott att ha samröre med terrorister, om så för att intervjua dem. De somaliska separatisterna i ONLF är klassade som terrorister av Etiopiens regering. Schibbye och Persson reste dessutom tillsammans med medlemmar ur ONLF när de greps inne på etiopiskt territorium efter en eldstrid. Bilder där de tidigare poserat med gerillans vapen har knappast mildrat de etiopiska myndigheternas inställning till svenskarna.

Rent juridiskt var skuldfrågan rätt klar från början, något som det också rapporterats om i tidskriften Omvärlden redan i början av november. Sedan kan man tycka vad man vill om lagen som sådan, men det är en annan diskussion.

Trots det är Journalistsverige i upplösningstillstånd. En kakofoni av brösttoner och pompös indignation sveper genom våra redaktioner och alla tänkbara förklaringar åberopas utom att Schibbye och Persson faktiskt kan vara skyldiga till det de anklagas för. Man kräver att de ska släppas, man kräver att svenska regeringen ska ingripa, att den etiopiska krälar i stoftet, man kräver att solen ska ändra sin bana och stjärnorna sina positioner, man kräver...

I den intellektuella och sociala gated community som är Journalistsverige så ser man sig som ett frälse och tror alla andra gör det också. Man ska stå över lagar och regler vare sig det gäller misstänkta mutor eller mingel med misstänkta terrorister. Det är bara den förbannade allmänheten som hållas i ett kort koppel, i synnerhet i kommentarsfälten.

Att man därtill förvandlas från progressiva kosmopoliter till gläfsande nykolonialister med krav på gräddfil genom det etiopiska rättssystemet för de EGNA förstärker intrycket av pompös skenhelighet.

Problemet för megafonerna är att när de kommer utanför redaktionernas trygga hägn så väger deras självbild lätt. I övriga världen imponerar det knappast att man är medlem i klubben för inbördes beundran. Inte ens att man är maxat rödvinsvänster ger extrapoäng. Istället blir det 15-18 år i etiopiskt fängelse.

Allra underdånigast,
K

DN, DN, DN, DN, DN,
GP, GP, GP, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen,

tisdag 20 december 2011

Regeringens myter och RKP:s verklighet

Med jämna mellanrum så ska makten och dess megafoner förklara för oss vilken framgång de senaste decenniernas massinvandring varit. Men det blir allt tydligare att man trots den massiva propagandan känner att man håller på att förlora slaget om opinionen. Regeringen har därför lanserat en hemsida för att bemöta det man kallar myter om invandringen. Metoden man har valt är att som vanligt lansera sina egna myter.
 
De förtjänar alla att plockas isär men här får myt nummer 8 får fungera som ett bra exempel: ”Invandringen har lett till en våg av kriminalitet”.

Rubriken är det mest konkreta då det man skriver sedan är snömos och undvikande floskler. Men i vilken utsträckning är det här en myt odlad av oss lågutbildande näthatare i pauserna mellan hembränning och banjospelande? Varifrån får vi våra fördomar om skenande brottslighet på grund av invandringen?

En bra start att kontrollera uppgifterna borde vara Rikskriminalpolisens egen hotbild för 2011.

När det gäller den organiserade brottsligheten som är av särskilt intresse på grund av sin stora samhällspåverkan identifierar man fyra typer av grupper: 1% MC-miljön, kriminella grupperingar i förorterna, smugglingsgrupper och specialiserade grupper där man särskilt lyfter fram människosmugglarna.

Tre av dessa kan man direkt säga är nästan exklusivt bestående av invandrare och 1 procent MC-miljön får idag betraktas som blandad i sant mångkulturalistisk anda, något som mordet nyligen på ledaren för brödraskapet Alex Akbar Gara Mohammad illustrerar.

Nedan följer en sammanställning av utdrag ur rapporten och lite kompletterande statistik.

När man läser avsnittet 4.3 Kriminella grupperingar i förorten (sid 20-21) så är det uppenbart att man syftar på vissa specifika förorter, således inte Äppelviken eller Djursholm. Det är också uppenbart att det är en brottslighet dominerad av invandrare.
Utvecklingen i Danmark, där gatubanden vuxit sig starka och där medlemmarna framförallt består av andra generationens invandrare, har gått snabbt. Idag utmanar de 1% MC-miljön genom att vara fler till antalet och mycket våldsbenägna. De har tagit över områden i vissa danska städer och visar där öppet motstånd mot polisen. Den konflikt i Göteborg som pågått mellan olika förortsgäng och MC-sfären visar på att en liknande utveckling är på gång även i Sverige.
[…]
Miljön i dessa förorter hårdnar och det har blivit allt vanligare att företrädare för samhället angrips. I både Stockholm och Göteborg finns det områden där är svårt för polisen att utföra sitt arbete. Det händer att även brandmän, ambulanspersonal och lokaltrafik attackeras. Det sker inga regelrätta upplopp men stenkastning och vandalisering förekommer. Allvarligare incidenter har inträffat som beskjutningen av polishuset i Södertälje 2005. Denna typ av brottslighet som på vissa ställen är påtaglig kan sägas vara systemhotande, då unga kriminella genom hot och våld angriper viktiga samhällsfunktioner.
Smugglingen som beskrivs i avsnitt 4.4 är också en kulturberikad historia:
Narkotikasmuggling är det mest lukrativa brottsområdet för den organiserade brottsligheten och det är också kring denna verksamhet som nätverken fortfarande samlas. Narkotikahandeln är och kommer att fortsätta vara en prioriterad brottstyp för de brottsbekämpande myndigheterna i framtiden. Förutom narkotika är smuggling av cigaretter, alkohol och diesel primärbrott för de kriminella grupperingarna. Andra är människosmuggling, människohandel, utpressningsverksamhet och rån. (sid 18)
De etniciteter som nämns specifikt i rapporten är litauer och polacker (amfetamin och metaamfetamin), albaner (heroin och kokain), serber och montenegriner (diverse narkotika, cigaretter, vapen etc). De västafrikanska nätverken får ett snabbt omnämnande även om man skulle kunna tro att de borde ha fått mer utrymme med tanke på hur brottsaktiva de är.

Kat tas inte upp i RKP:s hotbild men det missbruket och tillhörande brottslighet är som bekant en uteslutande somalisk företeelse. Tittar man på Tullverkets beslagsstatistik kan man se hur katproblematiken vuxit i takt med den stora somaliska invandringen. 2005 tog tullen sex ton kat i beslag (sid 7). År 2010 hade det vuxit till 13,8 ton (sid 7) utan att vare sig smuggling eller missbruk visar några tecken på att minska på grund av de stora beslagen.

Tvärtom finns tecken på att problemen kommer att bli värre enligt RKP.s rapport (sid 9):
Det är vanligt att asylsökande söker sig till länder där många av den egna nationaliteten redan befinner sig. Sverige har en stor befolkning med somaliskt ursprung och enligt Migrationsverket kan det pågående inbördeskriget i Somalia leda till en kraftig ökning av sökande därifrån. I dagsläget förekommer inte människosmuggling från Somalia mot betalning i den utsträckning som vi sett från Irak men med nya förhållanden kan det snabbt komma att förändras. Många somalier tar sig till Sverige på ett ”look-a-like”-pass som skickats till dem i hemlandet från någon redan bosatt i Sverige.
Människosmugglingen som är en miljardindustri idag som beskrivs i avsnitt 4.5 (sid 21-22) visar sig även den föga förvånande domineras av invandrare:
De som sysslar med människosmuggling skiljer sig från andra typer av grupperingar då de är specialiserade och inte samarbetar i någon högre utsträckning med andra kriminella grupperingar. Människosmugglarna är utspridda över Sverige. Hälften av personerna är svenska medborgare, dock härstammar alla utom en från ett annat land. Det finns många bolag länkade till dessa personer.
Uppemot 90 procent av den kända människosmugglingen har idag en Irak-koppling. Detta innebär att de smugglade personerna kommer från Irak medan människosmugglarna antingen kommer från Irak eller från något annat land i regionen. Under 2008 har antalet asylsökande från Irak minskat vilket innebär att antalet smugglade människor därifrån också gått ner. Övriga länder avseende smugglarnas ursprungsland är Somalia, forna Jugoslavien, Indien, Vietnamn, Thailand, Sverige och Bolivia.
Sist men inte minst kan även avsnitt 6.6 (sid 37) Kringresande i brott nämnas:
Gemensamt för dessa är att det är internationella konstellationer av yrkeskriminella som rör sig över nationsgränser och inom länder. De är välorganiserade med en landsman ofta bosatt i Sverige som agerar huvudman eller kontakt. Offren är vanliga medborgare, inte sällan äldre eller på andra sätt extra sårbara, och grupperingarna är specialiserade på det de gör. Primärbrotten är stöld och bedrägerier men inslag av hot och våld mot offren är vanligt förekommande.
Allt detta kan man enkelt utläsa i Rikskriminalpolisens egen beskrivning av det rådande läget i den öppna versionen av rapporten. Den hemligstämplade versionen är enligt uppgift ännu mer graverande.

Avslutningsvis återstår då för var och en att ställa sig samvetsfrågan: vem tror jag mest på, Rikskriminalpolisen eller Kung Plommon och hans comical sidekick?

Allra underdånigast,
K

Publicerad som insändareAvpixlat 2011-12-20.

DN, DN, DN

Massakern i Liége sju dagar senare

Massakern i Liége skedde för en vecka sedan. Nordine Amrani mördade fem människor, däribland en 17-månaders pojke som han sköt i bakhuvudet och skadade över hundra med en automatkarbin och handgranater.

När svensk media konstaterat att det inte fanns någon tydlig islamistisk koppling, vilket i deras värld betyder att det inte fanns någon alls, så drog man en suck av lättnad och nedgraderade blodbadet till "attentat". Tydligen var det viktigt att det inte var ett terrordåd, vilken skillnad det nu gör i praktiken.

Efter det har det blivit tyst i media. Jämför med vad som följde efter massakern i Norge i somras. Det terrordådet dödade förvisso betydligt fler, men det förklarar inte i sig den totala tystnaden i svensk media. Inte ens när 3000 människor samlades i Liége idag för att hedra offren verkar det ha väckt något intresse på våra redaktioner.

Samtidigt står det klart att den förklaring som basunerades ut redan samma eftermiddag om en vapenfetischistisk galning var förhastad. Man vet fortfarande inte varför Nordine Amrani utförde terrordådet.

Han hade ingen historik av sinnesjukdom eller mental instabilitet, något som annars borde ha framskymtat under hans brottsliga bana.

Den hjärtknipande historien om den föräldralöse pojken som hamnade fel i livet var något hans försvarsadvokat spred direkt efter dådet och dess trovärdighet som förklaring är därefter.

När det här skrivs är det fortfarande lika många frågetecken kring gärningsmannens motiv som precis efter terrordådet. Men på samma sätt som analysen (eller vad man ska kalla den) efter Utöya blev manisk så är det totala ointresset för Liége i media båda sprungna ur en ideologisk agenda. Utöya tjänade deras syften, Liége gör det inte.

Mina egna spekulationer om Amranis motiv?

En ännu inte hittad koppling till terrorism, troligtvis jihadister och att det här var senaste exemplet på mikrojihad likt massakern i Fort Hood 2009 eller den delvis misslyckade självmordsbombningen i Stockholm förra året.

Den andra förklaringen som ter sig mer trolig när det här skrivs är ett långvarigt cannabismissbruk kombinerat med ett kriminellt sinnelag som gett näring åt en tilltagande paranoia. Jared Loughner är ett annat exempel på vad det kan leda till.

BBC, Telegraph,

Publicerad på Avpixlat

Idag har jag fått en insändare rörande den påstådda myten om massinvandring och kriminalitet publicerad på Avpixlat.

torsdag 15 december 2011

Lästips om det offentliga samtalets haveri

Jag vill rekommendera Solgurus läsvärda bloggpost "Att inte låta som Björn Wiman". Ett mer behärskat tonläge är något som även denna blogg bör arbeta på, men ibland rinner det över som det gjorde i min förra bloggpost.

onsdag 14 december 2011

Lotta vet bäst!

Det har visat sig att mordet på en fyraåring i Ljungby begicks av ett annat barn. I Sverige är man inte straffmyndig förrän man är femton år, så påföljd i den traditionella bemärkelsen är inte aktuell vare sig juridiskt eller praktiskt. Mig veterligen har ingen heller pläderat för någon slags lynchjustis i det aktuella fallet.

Ändå kan Maktens megafoner inte låta bli att plocka fram brännjärnet. Man vrider sina händer och bannar oss i förebyggande syfte. "Ni får inte ens tänka på vedergällning" säger socionomen Lotta Polfeldt på Rädda Barnen till DN. Vi får möjligtvis tycka synd om, förutsätt att vi gör det lika mycket eller mer om den som begick brottet än offret.

Svensken ska finna sig i att vara ett offerlamm och skatteboskap. Historiskt sett har vi fått nöja oss med att knyta näven i byxfickan, men dagens etablissemang har större ambitioner än så. Vi ska inte ens tänka tanken längre. Det spelar ingen roll vilken tanke det är så länge det inte är de av överheten godkända flosklerna. I övrigt ska vi låta oss hunsas, plundras och skändas så länge det passar makten och dess megafoner.

Undertecknad är till leda och förbannelse less på dessa skenheliga ormtungor som bär upp hela etablissemanget och i synnerhet kärringväldet i indoktrineringsindustrin. Att sådana här tragedier dessutom är ett näringsfång för Lotta Polfeldt och hennes gelikar gör det ännu osmakligare.

Ett första steg i att bryta deras makt är att neka dem tolkningsföreträdet. Så allra underdånigast, med krusiduller och extra socker ovanpå, stick och brinn kärringjävel!

K

DN, GP, GP, Exp,

tisdag 13 december 2011

Terrorist or madman or both?

As the initial chaos subsided after the terrible bloodbath in Liège the details about what actually happened are somewhat clearer, although the motive for the massacres remains unknown when this is written.

The first reports described a scene with several shooters with Kalashnikovs, hand grenades  and an hour long shootout in what seemed eerily reminiscent to the islamist massacre in Mumbai 2008.

It turned out that these reports were  to a large extent wrong.

It now appears to have been a single perpetrator, named by Belgian authorities as an Nordine Amrani aged 32 who ended the killing spree by blowing himself up with a hand grenade.

His criminal record which included offences regarding firearms, narcotics and sexual abuse indicates a ruthless criminal possibly fuelled by cannabis psychosis who finally went over the edge. It has been suggested that him being called to a meeting at a local police station court hearing could have been the mental trigger for the massacre.

If one where to assume the is any rationality to the madness, that scenario does raise questions why Amrani attacked innocent commuters and shoppers instead of the police?

It has been speculated that he should have some sort of right wing motives, but those kind of terrorist attacks are usually not that indiscriminate (in a Western European context) but more often targets immigrants or symbols of the political system they so despise. This was indiscriminate and targeted anyone within shooting range.

Another scenario based on his presumed maghreb origin is that this is the latest instance of micro-Jihad, like the Fort Hood shooting in 2009 or the partly failed suicide bombing in central Stockholm almost to the day last year. As several larger islamist conspiracies have been foiled over the last years the and the CIA targeted killings have decimated islamists in their previous safe havens they have switched tactics more and more to  micro-Jihad.

Small groups or single individuals relying to a large extent on the internet to find inspiration and know how have proved very hard for the authorities to detect before they strike. That was aptly demonstrated last year with the abysmal failure of the Swedish Secret Police who didn't have a clue Taimour Abdulwahab even existed until he blow himself to pieces at Drottninggatan in central Stockholm.

But then again there need no be any master plan or sinister conspiracy behind today's tragedy. For the victims and their relatives there is probably little consolation in either explanation.

My thoughts and prayers are with the peoples of Belgium tonight. 

De Telegraaf, De Telegraaf,
Dagens Nyheter

Terrordåd med islamistiskt signum

For version in English, click here.

Ett större terrordåd har inträffat i Liége i Belgien. Det enda man kan vara säker på av rapporteringen hittills är att det skett omfattande blodspillan följt av kaos och panik på gatorna i det aktuella området.

I skrivande stund är två döda och 47 skadade enligt uppgifter i media.

Vad är känt?

1. Man har valt att attackera en knutpunkt i infrastrukturen och urskillningslöst försökt döda så många människor som möjligt.

2. Man har använt handgranater, chockgranater och enligt uppgift varit beväpnade med Kalashnikovs.

3. Det rör sig om flera gärningsmän, varav en skjutits till döds av polisen. Han ska ha haft fler granater på sig som han inte hann använda. 

4. En eller flera skyttar har placerat sig på ett närbeläget tak och beskjutit människorna på busstationen. Det indikerar att man har rekognoserat och noga planerat terrordådet.

5. Skottlossning ska ha pågått mellan de kvarvarande terroristerna (terroristen?) och polisen ännu en timme efter terrordådet började.

Det tycks alltså vara ett välplanerat, välutrustat och i sin grymhet ett genomtänkt terrordåd som skett och möjligtvis fortfarande pågår. 

Sammantaget är mönstret snarlikt terrordåden i Mumbai 2008 och andra islamistiska terrordåd. Om det stämmer med en pakistansk koppling som The Telegraph påstår så förstärks misstanken om religiös eller åtminstone etnokulturell koppling. Något som också talar för att även andra tror det är att varken pk-megafonerna Aftonbladet eller Expressen tillåter blogglänkar till artiklarna i ämnet.

Men även om dådet har ett islamistiskt signum så visade Breiviks terrordåd i somras (som även islamister initialt trodde var deras eget verk) att det sannolika kan vara helt fel, så kategoriska slutsatser får vänta.

Mina källor: De Telegraaf, hln, Nieumwsblad

Tillägg: Första rapporterna är alltid fel. Alltid. Nu rapporteras att det bara var en gärningsman, Nordine Amrani, en känd brottsling med en historik av vapen- och narkotikabrott. Uppgifterna om skottlossning runt om i centrala Liége, skyttar på hustak och annat tycks vara resultatet av kaoset som rådde i samband med terrordådet. 

Namnet på gärningsmannen klingar maghrebinskt, men om det stämmer återstår att se.

DN, GP, Dagen, DN,

En sårad politruk sjunger opera

DN:s propagandniks har på sistone varit ihärdigare än vanligt med att jaga hjärnspöken. Bara det att man samarbetar med vänsterextremisterna på Expo skjuter trovärdigheten i sank omedelbart. Det har knappast blivit hjälpt av Daniel Poohs pinsamma debacle i Finland.

Inte heller tycks det senaste årets uppskruvade tonläge gentemot Sverigedemokraterna i synnerhet och obekväma bloggare i allmänhet gett något nämnvärt utslag i opinionen. Ska man tro den senaste opinionsmätningen är så är resultatet det motsatta, där Sverigedemokraterna får 8,9% vilket är det högsta hittills.

Även om den senaste artikelserien syftar till att kartlägga "högerextremisterna" så är det uppenbart att man hoppas svärta ner Sverigedemokraterna också. Inte särskilt mycket att förvånas över, eller ens bli särskilt upprörd över. Så har PK-media arbetat i decennier.

I dagens DN finns en artikel om hemsidan Sveriges Resurser som vill få fart på debatten om integration. Syftet är förvisso vällovligt även om man med fog kan hävda att hemsidor som Politiskt Inkorrekt/Avpixlar, Affes statistik, Cavatus, Gotiska Klubben, Jan Milld, Oskorei och många fler i åratal fört en både seriös och initierad debatt om integration och mångkultur. Att de inte får en reklamartikel i DN uppenbart avsedd att ordna skattemedel* för fortsatt verksamhet är nog inte så konstigt, de har ju fel åsikter.

Det som är slående när man skummar igenom artiklarna på Sveriges Resurser är hur många makthavare vi har på alla nivåer i samhället som är fullständiga idioter. Man lever i en fantasivärld, där Centern tycks ha ett helt eget kosmos, och upprepar samma ideologiska abrakadabra som vi hört i 25 år och som bara gjort problemen värre.

Den kan knappast Amanda Björkman som driver hemsidan lastas för och är i själva verket ännu en nyttig påminnelse om hur illa ställt det är i dagens offentliga Sverige.

I den andra artikeln i DN av Niklas Orrenius så når den gälla svanesången nya nivåer. Ett atomistiskt användandet av anekdoter och citat från nätet ger sken av Sverige står på randen till att bli ett Fjärde Rike, indignerat fingerpekande mot alla som tycker annorlunda och sist men inte minst pompös självömkan över den egna upplysta förträffligheten slår över i oavsiktlig komik. Det fick också ge rubriken till den här bloggposten.



* "Ekonomiskt är det ingen höjdare att driva en sajt som försöker lösa integrationsproblem. Ett studiebidrag räcker inte långt när man har massor av idéer och projekt som man vill förverkliga. Därför vill Amanda Björkman ha in finansiärer, som förstår frågans vikt och delar hennes vision."

onsdag 7 december 2011

Somaliskor slapp fängelse för fyllevåld

De västeuropeiska eliternas feghet och medlöperi med islamiseringen av kontinenten tar sig allt mer bisarra uttryck.

The Telegraph rapporterar om hur fyra somaliska kvinnor som överföll och brutalt misshandlade en ung engelsk kvinna slipper fängelse eftersom de inte är vana vid alkohol. Även här är det islam som är ursäkten, men från en ny vinkel. Eftersom islam förbjuder nyttjandet av alkohol så tyckte domare Robert Brown att det var en förmildrande omständighet att de löpte amok när de väl drack.

Däremot såg han inte med lika blida ögon på offrets pojkvän som han ansåg fått de somaliska kvinnorna att känna sig som offer när han försvarade sin flickvän. Så pervers är den politiska korrekthetens logik.

När man ser övervakningsvideon från överfallet är det som att se en flock vildhundar gå till anfall.

Undertecknad förstår att muslimerna åberopar islam i alla lägen. Tack vare dhimmis och andra medlöpare i de nya värdsamhällena kan man begå brott och komma undan med det inte bara när det är i enlighet med islam utan tydligen och också när det strider mot islam. Varför integreras när man ändå kan både äta och ha kakan?

Allra underdånigast,
K

fredag 2 december 2011

Mycket skrik för lite ull

Filmen "Play" har väckt starka känslor hos delar av medievänstern för att den skildrar en grupp svarta ungdomar som rånar vita och dessutom bygger på verkliga rättsfall.

"Jag tror att bilden av fem svarta som rånar tre vita är provokativ, eftersom den påminner oss om en social och ekonomisk obalans" skriver regissören Ruben Östlund på DN Kultur.

I en samhällsklass som uteslutande bor i etniskt svenska områden, finansieras generöst med skattebetalarnas pengar och där man intellektuellt pixlar bort allt som strider mot pk-propagandan är det säkert provocerande.

De av oss som däremot bor i den mångkulturella verklighet som medievänstern hyllar från sina privilegierade enklaver skulle bara kalla det "vardag".

DN, GP,

onsdag 30 november 2011

Schweiz köp visar på Sveriges förfall

Det rapporteras att Schweiz ska köpa JAS 39 Gripen. Det är en stor affär och ger en viktiga inkomster och arbetstillfällen under de kommande åren som annars verkar gå mot ekonomiskt mörker.

Det är dock de inledande kommentarerna till affären från schweiziskt håll som är intressanta och känns symptomatiska för Sverige av idag. Gripen valdes inte för att den var bäst, den valdes för att den var okej, framför allt priset. Schweiz har få krigshot på horisonten och kan i den bemärkelsen nöja sig med en andrasortering.

När andra världskriget tog slut var schweizerfrancen och den svenska kronan lika mycket värda. När det här skrivs får man betala 7:52 kr för 1 schweizerfranc. Det speglar också utvecklingen i våra länder.

Sverige och Schweiz placerades under en stor del av efterkrigstiden in i samma fack av omvärlden. Små, harmoniska, välskötta, neutrala (även om det i Sveriges fall till stor del var skitprat) och världsledande i det de företog sig. Det räcker att förstrött bläddra i även en av våra mer politiskt korrekta dagstidningar så är det uppenbart Sverige inte längre är kvar i det facket. Följer man regimkritiska bloggar som Avpixlat så inser man att vi snart inte ens kommer tillhöra andrasorteringen tack vare vårt etablissemang, vars inkompetens tagit sig närmast bibliska proportioner.

Så när schweizarna med nära nog ett beklagande väljer JAS Gripen för vi är ju i alla fall prisvärda och de räknar ändå inte med att behöva använda den i vredesmod så uppfattar undertecknad det som en träffande kommentar om Sverige av idag.

Med det sagt är det ändå glädjande att de valde Gripen.

Tillägg: Artiklar rörande gripenaffären ur Neue Zürcher Zeitung och 20 Minuten, två av Schweiz största tyskspråkiga tidningar. 

DN, DN, AB, GP, Exp,

lördag 26 november 2011

Hesa av att ropa på vargen?

Media gör vad de kan för att leta skandaler och vinkla allt så ofördelaktigt som möjligt rörande Sverigedemokraterna under deras landsdagar, men verkar det inte lite avslaget? Om man väger in att medias favoritdramaturgi oavsett ämne inkluderar konflikt och övertydlig mimik så har de varit rätt behärskade ändå i rapporteringen.

Inte på något sätt opartiska och objektiva, men heller inte lika Cujogalna som halvåret efter valet. När det värsta man kan uppbåda i skrivande är stund är att blåsa upp en miss i röstningsproceduren till "pinsamt kaos" så är det svårt att uppbåda något större intresse. Aftonbladet drar i och för sig paralleller till apartheid när man ska beskriva principprogrammet men missar referensen till Tredje Riket, något som undertecknad trodde var obligatoriskt för den här typen rapportering.

Kanske hämtar de bara andan inför nästa koprolaliska utbrott, eller också är de hesa efter övertonerna i somras i samband med terrordåden i Norge. Den som lever får se.

Allra underdånigast,
K

DN, DN, DN, DN,
GP, GP, Dagen,

torsdag 24 november 2011

Självsanering

Ledaren för Brödraskapet har blivit ihjälskjuten i Malmö. På något teoretiskt plan ska man förstås beklaga detta, men eftersom verkligheten är att brottsligheten blir allt grövre och mer omfattande för varje år (av en händelse i samma takt som massinvandringen), polisen inte mäktar med och när de gör det så har vi ett rättssystem vars påföljder är anpassat efter Dunder-Karlsson och inte ett blodtörstigt klanvälde så är banditernas uppgörelser sinsemellan ett av få sätt att plocka dem ur cirkulation.

Det här ska inte tolkas som att undertecknad tycker det är den optimala metoden att hantera den eskalerande brottsligheten. Det är i själva verket ännu ett bevis på vårt politiska etablissemangs monumentala misslyckande med kriminalpolitiken.

Men det är ändå inte något skäl att spilla krokodiltårar över Alex Akbar Gara Mohammad. En bandit mindre.

Länk till civilförsvaret

DN, GP,

fredag 18 november 2011

Den storsvenska vänstern

Via Avpixlat hittade jag Johan Hakelius läsvärda artikel om de två terrormisstänkta svenskarna i Etiopien. En intressant detalj i sammanhanget är hur den annars militant kosmopolitiska medievänstern blir lika militant storsvensk när en svensk hamnar i klameri i med rättvisan utomlands. Åtminstone om det svensk av en schattering de värnar om såsom kriminella, vänsterintellektuella och sexuellt avvikande om det är av rätt sort.

De bara måste vara oskyldiga för att de är svenskar och det andra landets rättssystem bara måste vara korrupt och odugligt. Svenskar är nämligen progressiva, världsvana och allmänt helylle och därför måste de vara oskyldiga och offer för en konspiration.

Men när man tittar närmare på fall som Annika Östberg, Calle Jonsson eller de aktuella journalisterna så visar det sig snabbt att det finns ytterst få skäl att hävda deras oskuld. Det enda allmänintresset är att se till att de får en rättvis rättegång, men är de skyldiga finns det ingen anledning att lyfta ett finger för att få hem dem.

onsdag 16 november 2011

Svavel istället för myrra

Det rapporteras att dödsannonsen för de två små barn som mördades av sin mor i Sigtuna i september har väckt starka reaktioner:

”Vila i frid mina älskade änglar tills vi ses igen i himlen. Puss och kram från er älskade Mamma och Pappa”.

Om deras mamma verkligen tror på himlen så borde hon också veta att det är inte där barnamördare hamnar.


SvD,

tisdag 15 november 2011

Börjar luften gå ur SD-hatarna?

Aftonbladet har en artikel där man ondgör sig över att Jimmy Åkesson är inbjuden till lunch med kungafamiljen, något alla partiledare i riksdagen är. Att Pravdas mobbarreflex sitter i är inget nytt, men verkar de inte lite tröttare än vanligt? Nästan lite resignerade?

Man får ha viss förståelse om de känner sig både hesa och modlösa, för det senaste årets hatkampanj mot SD i media har gett dem noll och intet. Istället har SD vuxit i de flesta opinionsundersökningar.

I rättvisans namn ska påpekas att de fått manegen krattad åt sig, inte bara av de skränande orcherna i media utan lika mycket av Fredrik n' Friends i regeringen, för att inte tala om Håkan Juholt och den imploderande Socialdemokratin. Det är nästan så man oroar sig för om det kan hålla i sig hela vägen till nästa val? Någon gång borde väl även systemets megafoner och aparatchniks börja lära av sina egna misstag?

måndag 14 november 2011

Demokratiförakt och självbedrägerier

Berlusconis avgång och Mario Montis tillträde beskrivs runt om i svensk media som att det faktiskt skulle innebära en förändring. Att fästa så stora förhoppningar till en före detta EU-aparatchnik är önsketänkande. Att han ingått i politbyrån EU-kommissionen gör ingen skillnad, inte till det bättre i alla fall. Monti är en produkt av ett system som i högsta grad är medskyldigt till den uppkomna situationen. Det är utifrån de premisserna man ska ställa sina förväntningar.

Aversionen mot Berlusconi i svensk media gör att man heller inte inser att det inte finns några trovärdiga alternativ till honom. Eller tror de på fullt allvar att den italienska oppositionen med det största kommunistpartiet i Europa kommer att gå till val på nedskärningar i pensioner och försämrade anställningsvillkor?

I bästa fall kan Montis övergångsregering trampa vatten i väntan på en ny regering som med största sannolikhet kommer att göra allt värre. 

Megafonernas instinktiva hyllande av "teknokratregeringar" och misstänkliggörandet av folkomröstningar visar också hur man egentligen ser på demokrati. Den är bara ett verktyg som ska användas för de progressiva eliternas syften, när resultatet riskerar att gå dem emot ska den manipuleras eller helst sättas ur spel.

I Spectator beskrivs hur en klick inom EU-nomenklaturan nu aktivt störtar folkvalda i olika länder som står i vägen för deras intressen.

Ingen ska inbilla sig att det här handlar om att göra vad som är bäst för de europeiska folken eller deras samhällen. Det här handlar om att rädda deras projekt, ett projekt som syftar till att skapa ett federalt och skendemokratiskt EU. I slutänden handlar det också om en kader makthavare som riskerar att förlora sin makt och sina privilegier om Euron kapsejsar, vilket i förlängningen skulle vara slutet på EU i sin nuvarande form. Man ska inte underskatta vad maktmänniskor är kapabla till när deras pengar och prestige står på spel.

Till sist och syvende handlar inte den pågående krisen om ekonomi, olika länders regeringar eller ens de vitt skilda och i allt väsentligt oförenliga förvaltningstraditioner som skiljer Nord- och Sydeuropa. Den handlar om nationalismens återuppståndelse i Europa. Men det får bli en kommande bloggpost.

Allra underdånigast,
K

DN, GP, GP, AB, E24, Dagen,

söndag 13 november 2011

Republikanernas ohederliga argumentation

Republikanska föreningen har lagt ett förslag på hur man ska göra Sverige till republik och tycks ovanligt nöjda med sig själva. Precis som Humanisterna verkar de tro att de är en myndighetsfunktion och inte en gapig sekt.

Men som brukligt är med etablissemangets projekt* så förlitar de sig på ohederlig argumentation.

Att det är odemokratiskt att ärva ämbeten har bara någon relevans om det är kopplat till makt. Vår grundlag gör det tydligt att monarkens roll är representativ. Republikaner kanske stör sig på när kungen beklagar grekernas bristande budgetdisciplin eller när drottningen uttalar sig mot pedofili och de har väl sina skäl för det, men resten av oss förstår att det inte förebådar ett absolutistiskt maktövertagande.

Det är ett långt värre demokratiskt problem att vi har en politbyrå i Bryssel som vi varken har valt, kan avsätta eller ställa till svars för det de ställer till med, men som ändå utövar en enorm makt över hundratals miljoner européer.

Är det odemokratiskt att ärva titlar och ämbeten så är det odemokratiskt att ärva pengar och egendom. Varför ska en handfull familjer i Sverige i generation efter generation för kontrollera en stor del av näringslivet och därmed den ekonomiska makten?

Att föra fram republik som ett per definition mer demokratiskt alternativ än konstitutionell monarki är nonsens. Republik är bara ett sätt att organisera styre och politisk makt och resultatet kan skifta. När ett antal människorättsorganisationer sammanställde en lista över världens tio värsta diktaturer för några år sedan var nio republiker. När Life sammanställde en liknande lista över de värsta tyrannerna var bara två av 27 monarker.

Enda anledningen till att republikanerna kommer undan med sitt larv är för att de bärs fram av sina sympatisörer i etablissemangsmedia.

Avslutningsvis kan man notera att republikanerna varken i artikeln i DN eller på sin hemsida förespråkar en folkomröstning i frågan. Det ska införas republik och därmed basta! Så mycket för vikten av demokrati.

* Republikanernas styrelse består av yrkespolitiker och deras underhuggare i indoktrineringsindustrin. Det är svårt att frigöra sig från misstanken om att det här är människor som ser egna karriärmöjligheter i apparaten kring ett kommande presidentämbete.

onsdag 9 november 2011

Med sådana vänner behöver man inga fiender

I The Atlantic finns en intressant artikel om Pakistan med rubriken "The Ally from Hell".

"Pakistan would be an obvious place for a jihadist organization to seek a nuclear weapon or fissile material: it is the only Muslim-majority state, out of the 50 or so in the world, to have successfully developed nuclear weapons; its central government is of limited competence and has serious trouble projecting its authority into many corners of its territory (on occasion it has difficulty maintaining order even in the country’s largest city, Karachi); Pakistan’s military and security services are infiltrated by an unknown number of jihadist sympathizers; and many jihadist organizations are headquartered there already."

måndag 7 november 2011

Liberalismens små lämlar ilar mot stupet

Idag gavs ännu ett exempel på att avgrundsvänstern har sin motsvarighet inom borgerligheten, kamikazeliberalerna.

På SVT debatt återfinns ännu en liberal som vill att vi ska ansluta oss till Euron för att få "inflytande". Vår möjlighet att påverka det som sker nu är lika obefintlig som den som är sist in i ett pyramidspel. Varför inte låta Bernie Madoff få sköta statsfinansarena när vi ändå är igång?

Gud bevare oss från dessa dårar.

söndag 6 november 2011

(m) det nya (s)?

I DN finns en artikel om moderaternas utveckling under 1900-talet fram till idag och hur man försöker göra sig till det statsbärande partiet. Man är nog på många sätt på väg att lyckas, kanske inte så mycket på egen merit eftersom nya moderaterna i allt väsentligt är yta och ett parti som nästan är lika intellektuellt utarmat som socialdemokraterna. Men "nästan" kan man komma långt med och ett till synes outsinligt flöde av skattebetalarna pengar gör resten.

Socialdemokraterna befinner sig onekligen i accelererande förfall och höstens avslöjanden knappast gynnat dem, och i jämförelse framstår moderaterna som mer värdiga att leda landet. Eftersom både (s) och (m) är lika fast beslutna i att styra in i det största isberg de kan hitta vad gäller bland annat massinvandring och EU så kan det kvitta vem som är kapten.

Något som också göder moderaterna är den kannibalism som pågår inom Alliansen, där Annie och Göran hamrar förtvivlat med nävarna på insidan av ugnsluckan medan Fredrik och Jan sköljer favabönorna och korkar upp en trevlig chianti. Ironiskt nog så bådar det för att Sverigedemokraterna kommer att fortsätta inneha en vågmästarroll om Centern och/eller Krisdemokraterna åker ur riksdagen i nästa val.

På många sätt framstår sjuklövern som en samling degenererade aristokrater. De intrigerar och grälar om det lilla som är kvar av en förspilld familjeförmögenhet allt medan förfädernas sorgsna blickar tittar ner på dem från dammiga porträtt i ett förfallet slott.

fredag 4 november 2011

Felet med övermod

"När Miljöpartiet nu fyllt 30 år är det svårt att minnas den störtsjö av förlöjligande och ifrågasättande som under 1980-talet mötte det nystartade partiet. Miljövänner framställdes som gitarrspelande trubadurer som ville lösa energikrisen genom att plocka kottar i skogen och drömma sig bort till en otänkbar framtid utan bensin och olja." Åsa Moberg, DN

Det är inte ett dugg svårt att minnas eftersom ingenting egentligen har förändrats annat än att man nu lagt till salafistgrönt till det ogräsgröna. 

"Nu är Miljöpartiet det tredje största partiet. I år, efter partiledningens utspel om att 250 000 svenskar ska ta fram Miljöpartiets politik (DN Debatt 30/10) lär de gamla överlägsna tonfallen dyka upp igen. DN:s ledarsida oroade sig redan dagen därpå, under rubriken ”Övermodigt språkrör” för hur Miljöpartiet ska klara administrationen av denna gigantiska studiecirkel. Tack för omtanken! När blev övermod fel i politiska sammanhang?"

Den sista meningen sammanfattar allt som är fel med den "progressiva vänstern", som Miljöpartiet i högsta grad är en del av.

Man utgår inte från faktiska förhållanden eller mätbar empiri, man utgår från en utopisk ideologi som i varje givet läge dikterar uppfattningen av verkligheten. Än värre är att man tror att detta narraktiga övermod faktiskt är en talang.

En snabb blick på historien visar att den typen av övermod är receptet på katastrof. De utopiska projekten det gångna århundradet ledde utan undantag till fattigdom och tyranni.

Vill man hellre titta på vår samtid så är den annalkande härdsmältan kring Euron (Grekland är bara gnistan i gasmolnet) ett skrämmande exempel på vad politiskt övermod kan leda till.

För den progressiva vänstern är det säkert ett tecken på framstegstro att hamra en fyrkantig kloss genom ett runt hål. För oss andra vittnar det om begränsat förstånd. Sådana människor ska inte anförtros makt.

onsdag 19 oktober 2011

Vår tids störste komiker?

I DN idag utgjuter sig Jan Guillou om hur multikulti det är att bo på Östermalm i Stockholm. Ja, du läste rätt.

Man får även praktiska tips om hur man kombinerar bolsjevism med kälkborgelig gemytlighet på överklassens soaréer. Lösningen är lika enkel som genialisk: hyckel. I rättvisans namn ska påpekas att det är något som inte bara Jan Guillou utan hela kulturvänstern har gjort till en konstform.

Undertecknad brukar bli ganska uppretad av Guillous grötmyndiga analyser. Så pass att jag helst undviker dem då de dessutom är ganska förutsägbara efter ca fyrtio år i samma hjulspår.

Men har jag i själva verket helt missuppfattat Jan Guillou? Är han egentligen vår tids största komiker? Han arbetar bara med så raffinerade ironier och skruvade associationer att man missförstår dem eftersom de levereras med sådant allvar. För utifrån det perspektivet så är han ju jätterolig!

Artikeln skulle då kunna göras om direkt till manus för ett gästspel i Solsidan. Kanske kan det bli en helt ny TV-serie? Övergången för herr G skulle bli smärtfri eftersom han inte ens behöver skådespela utan bara vara sig själv, det han verkar gilla mest i hela världen. På så vis blir alla nöjda och glada.

Politiskt inkorrekt skriver också om samma artikel.

Allra underdånigast,
K


Tillägg: Tydligen uppskattade inte DN min teori om Guillou som komiker, för den här bloggposten rensades ur blogglistan nedanför artikeln under kvällen. Så nu är den istället länkad via min spegelblogg. Skam den som ger sig.

tisdag 18 oktober 2011

Islamisterna och staten sitter i samma båt

Igår skrev jag om den miljardindustri som massinvandringen blivit med exempel på hur en ny samhällsklass av akademiker och byråkrater som får sitt uppehälle av detta.

Om man även i den här bloggposten tar avstamp i offentlig förvaltning i Norrland så hittar man att Dorotea kommun (2900 invånare) hyr in föreläsare för att hålla i en introduktionskurs om Islam och islamsk kultur. Inför kursen ska deltagarna ladda ner kursboken och göra ett självtestet. Det räcker med att titta på facit till självtestet så förstår man att det -som vanligt- rör sig om ren och skär propaganda.

För detta får det inhyrda företaget bidrag av EU:s socialfond och utöver det inkomster från sin övriga verksamhet.

Företaget som driver de här utbildningarna heter Aksaa islamutbildning. Bakom dem hittar man Det Yttersta Trädet ekonomisk förening. Deras verksamhetsbeskrivning rymmer allt från seminarier och utbildning till vandrarhem, arkitektkontor, import/export, snickeri och konditoriverksamhet. Ser man till deras biverksamheter så hittar man Islamkonsult, 786 Ark och Förskolan Honungsträdet.

Den som läst bloggposterna om Aman Care AB och Bismilahi Förskola* i somras vet att förskoleverksamhet (med mera) blivit ett lukrativt näringsfång i islamistiska kretsar. Den som vill veta vad 786 har för betydelse inom islam kan läsa det här.

Personerna bakom Det Yttersta Trädet är Muhammed Muslim och Max Dahlstrand. De är kopplade till en gren av Sunni kallad Deobandi och vars antivästliga radikala uttolkning har varit en inspirationskälla för talibanerna.

Det är således knappast några reformister som föreläser för våra beslutsfattare inom offentlig förvaltning, även om deras budskap är nog så anpassat till publiken för att förknippa Islam med största möjliga sötma. Ska man tro deras egen kundlista så är det en ganska diger skara vid det här laget.

Det skulle vara mycket intressant att gräva vidare på Det Yttersta Trädet och människorna bakom, men de har lämnat få spår bakom sig. Inga årsredovisningar eller nyckeltal och märkligt lite information om dem själva (bortsett från propagandan) har kunnat påträffas så här långt. Med en sådan diger kundlista och så många verksamheter, var tar alla pengarna vägen? Till vem? Eller vad?

***

Som dissident tenderar man ofta att sätta fokus på den synliga islamiseringen av samhället. Burkor, könsapartheid, kriminalitet för att finansiera islamism och givetvis terrorismen. Men den skulle inte vara möjlig om det inte vore för ett aktivt stöd från politik och samhällsförvaltning. Indoktrinering, feghet och opportunism gör att våra samhällsinstitutioner förgiftas inifrån.

Det gör det än viktigare att rösta i val för att vrida makten ur händerna på den korrupta klick i toppskiktet som driver det mångkulturella projektet. Men det är också lika viktigt att alla ansvarskännande medborgare granskar hur makten utövas i allt från departement till ditt lokala skolkök. Inte bara för att avslöja och kritisera felgrepp, utan även för att stötta den krympande skara tjänstemän i systemet som fortfarande utövar sitt ämbete samvetsgrant.

Allt för ofta hör man talas om hur de marginaliseras, motarbetas och mobbas av kollegor som i Toleransens namn inte tolererar någon annan åsikt än den Makten förmedlar. Det verkliga slaget om Sverige står än så länge inte på våra gator. Det står i utskott, konferensrum och komittéer. Om det politiska uppvaknandet en dag bär frukt men vi står med en offentlig förvaltning som är korrupt och inkompetent riskerar det att bli en pyrrhusseger som föregår undergången.

Allra underdånigast,
K

* Ett ämne som kommer att tas upp igen framöver.

måndag 17 oktober 2011

Mångfaldens miljonrullning och ideologin bakom den

Det är knappast någon större hemlighet att det mångkulturella experimentet är ett miljardgeschäft i Sverige idag, betald av dig och mig. Ett av otaliga exempel som pågår för tillfället är ett antal kommuner i Norrland som fått bidrag på över 6,5 miljoner kronor för projektet "Komptensutveckling för Integration i övre Norrland" (KIN).

Mot slutet av dokumentet hittar man fem stycken mål som satts för projektet.

Målsättning

1. Att målgruppen erhållit kompetensutveckling i enlighet med behov som lyfts fram i kartläggningen.

2. Efter avslutat projekt ska 90 % av deltagarna anse att deras möjligheter att jobba mer framgångsrikt med mottagning av flyktingar har ökat.

3. Projektet ska ha hittat fungerande former för hur gemensam kompetensutveckling kan bedrivas ur ett långsiktigt och kostnadseffektivt perspektiv och som kan användas av andra målgrupper.

4. Efter avslutat projekt ska projektet ha tagit fram en gemensam värdegrund för hur vi i våra kommuner ska arbeta för likabehandling och jämlikhet i våra flyktingmottagande verksamheter.

5. Efter projektettidens slut ska projektets referensgrupp utvecklats till en rådgivande och övervakande funktion för frågor som gäller flyktingars integration i våra samhällen.

Så, 90% av deltagarna ska tycka att deras möjligheter att jobba mer framgångsrikt med flyktingmottagning har ökat. Går det att bli mer vag? Hur mäter man det?

Givetvis ska man också ta fram en egen värdegrund, ett fenomen som spritt sig som syfilis bland våra myndigheter och offentliga organ de senaste åren. Här kan man anta att det kommer finnas fler kostnader som går utöver budgeten då värdegrundprojekt tenderar att få sitt eget liv. Försvarets värdegrund är ett skräckexempel på det.

Den sista punkten visar vad som är att vänta. Redan i projektet målsättning ger man sig själv nya jobb i framtiden som "rådgivande och övervakande funktion för frågor som gäller flyktingars integration". Tydligen räcker inte Migrationsverket, AMS och ett otal andra skattefinansierade organisationer som arbetar med frågan. 

KIN är inte projekt, det är en löpande faktura. Vore det här ett isolerat exempel skulle det vara ett exempel på dubiös användning av skattepengar. Men det är det inte. 

Över hela landet på alla nivåer i samhället förbrukas enorma belopp av en ny samhällsklass aparatchniks som göder sig själva genom att underlätta den omvända kolonisering som pågår.

Vid varje givet tillfälle ser den här samhällsklassen av mer indoktrinerade än utbildade akademiker till att förskansa sig vid köttgrytorna och mångfaldiga sig själva, för att använda ett av deras favorituttryck.


Man blir fler, växer och sprider sig genom systemet bara för att man kan. Känns det igen?


Tillväxt för tillväxtens skull är ju som bekant cancerns ideologi. 

söndag 16 oktober 2011

Svart söndag!

Politiskt inkorrekt läggs ner. Beskedet kom idag och var en riktig kalldusch. Det är svårt att övervärdera PI:s betydelse för det fria ordet i Sverige i vår tid.

Vi andra dissidentbloggare har på många sätt haft PI som ett bålverk. Inte bara som inspiration, kunskapskälla och samlande punkt i motståndet mot maktens megafoner och deras vakthundar.

PI gav också i viss mån oss andra arbetsro, vi kunde flytta fram positionerna i samhällsdebatten och vissa nischade sig i olika ämnen. För etablissemangets vakthundar var ingen idé att ägna sig åt trakasserier och hot mot till exempel en liten blogg som denna då PI drog fram som en tromb i förljugenhetens salonger. Nu kan man befara att megafonerna kommer utnyttja tystnaden till att försöka tysta resten av oppositionen, något man redan påbörjat med massakern på Utöya som förevänding.

I en vildvuxen trädgård full med giftrankor var Politiskt Inkorrekt ekträdet.

Man utlovar att något annat ska komma i PI:s ställe, men frågan är om det går att återskapa ett så starkt och välkänt varumärke som PI?

Allra underdånigast,
K

Juholt: vallokomotiv för alla utom (s)

Juholt verkar ha lyckats i sina föresatser att sitta kvar som partiledare. Det kan inte råda något tvivel om hur stark hans maktlystnad är, då han knappast kan sägas sitta kvar för sitt partis bästa efter allt som uppdagats. Är det inte maktlystnad så måste det vara en blind tro på sig själv, inte heller det ett särskilt smickrande karaktärsdrag. Sammantaget så kan de andra partierna luta sig tillbaks för tillfället och låta Juholt göra arbetet åt dem.

Juholts anhängare har startat en motoffensiv de senaste dagarna där man försökt flytta klandret från Juholts fiffel med bidrag och traktamenten till att media rapporterat om det. Kanskle har de övertygat sig själva och sin närmaste krets om att problemet är att mygel avslöjas och inte myglet i sig, men det har inte imponerat på väljarna om man ska tro senaste SIFO-mätningen.

För undertecknad som sedan länge tappat allt förtroende för Socialdemokraterna så är det Juholts krampaktiga tag om makten i själva verket välkommet. Mygelkulturen är säkert lika utbredd inom hela sjuklövern, men socialdemokratin var i decennier de som drev på skapandet av en ny privligerad samhällsklass med sig själva som måttstock. De förtjänar inte att få makten igen 2014.

När de inte längre bärs upp av makten som följde av att vara statsbärande och skattebetalarnas outsinliga (?) pengaström så har deras ledarskikt visat sig vara en korrupt, intrigerande och talanglös skara som påminner mer om bortskämda fjortisar än samhällsbyggare och ledare.

Har ligger en stor möjlighet för Sverigedemokraterna att visa sig som det ansvarsfulla alternativet som kommer att återupprätta det bästa ur folkhemstanken och ämbetsmannatraditionen, något Sverige behöver akut efter decennier av förfall.

Allra underdånigast,
K

DN, DN, DN, DN,
GP, GP, GP, GP, GP,
Dagen, HD, Exp, Exp,

torsdag 13 oktober 2011

Aman Care: musikalen!

På Aman Cares hemsida finns bilder från priscermonin i somras när Aman Care representerad av Karima Tice utnämndes till årets inspirationsföretag.


Bortsett från den borgliga lågadeln samt Centerns "Urmoder" på bilden så är dess stora kvalité för undertecknad den oavsiktliga komiken. 

Vem är den spacklade zombien den paranta damen i lädeshorts? Varför är hon där? Sjunger Karima? Var det "I did it the al Shabaab way"? Varför ser de andra ut som om de är med i en reklam för tysk choklad? Är det i själva verket en revy av killinggänget? Är det här ett mångkulturellt drömögonblick? I så fall, blev det inte bättre än så här? Och varför måste jag betala eländet?

Så många frågor, så lite tid. 

Allra underdånigast,
K

Endast förvåningen förvånar


Det är svårt att inte betrakta den till synes konstant växande skandalen kring Håkan Juholt som prima underhållning. Den bekräftar än en gång det långt gångna förfallet inom det politiska etablissemanget, ett förfall som för övrigt den så utskällde Ian Wachtmeister försökte ta upp redan i början av 90-talet. 

Kajsa Ekis Ekman har förvisso en poäng i det skeva i den orkan som blåser mot Juholt för bidragsfusk medan Carl Bildt tycks komma undan med att bli miljonär på blodspengar, men som DN-journalist borde hon om någon vara medveten om att media snarare sätter agendor än rapporterar vad som pågår. Varför har de annars ledarredaktioner, eller kolumnister som henne själv?

Rörande Carl Bildt bör det påpekas att han snarast har draghjälp av att det är tokan på Aftonbladet Kultur som går i bräschen för anklagelserna. De är så misskrediterade att de inte längre har någon trovärdighet ens när de har rätt. 

Det enda som förvånat undertecknad när det gäller Juholts framfart med traktamentet och bidrag är förvåningen. Han är en del av ett etablissemang som i decennier har haft en närmast feodal syn på skattebetalarnas pengar och sina egna privilegier. Det visar om och om och om igen. 

I det samanhanget är Juholts agerande logisk. För en makthavare av hans kaliber som uppenbarligen strävat en stor del av sitt yrkesliv för att bli partiledare så har han lärt sig att utnyttja systemet maximalt till sin egen fördel. Det gäller hur de utövar makt, berikar sig själva och klättrar på karriärstegen. I Juholts fall har det uppenbarligen inneburit att han skaffat sig många fiender inom partiet på resan. 

Den här skandalen hade inte varit möjlig om inte ett antal personer på insidan önskat lätta på sina samveten, alternativt positionera sig bättre inför kommande maktkamper. Svunna är tiden när socialdemokratiska ledare hade sådan makt över media att de kunde utverka massmedial mörkläggning när en pedofil minister ertappats med att gå på bordell.

Men det är värt att påpeka att det är ur den myllan som vårt politiska etablissemang av idag är sprungen, från höger till vänster. De flesta av dem har aldrig gjort något annat än att vara aparatchniks i sina partier och de som faktiskt har haft ett jobb som Juholt* har tydligen snabbt  vant sig snabbt vid sin nya livsstil. 

Det är uppenbart att Juholts strategi är att försöka låta stormen dra förbi. Han har egentligen inget annat val, då han ertappats med att blåljuga så pass många gånger nu att han inte har någon trovärdighet kvar. Lyckas han med det får man förmoda att en del inom partiet kommer att få silkessnöret för sin frispråkighet. 

Det bådar för fler läckor för att avsluta vad man påbörjat, då husse annars kommer att vara på ett rysligt humör efter vad de gjort på den juholtska kermanmattan. 

Som sagt, prima underhållning. Skicka chipsen!

Allra underdånigast,
K

Välvillig tolkning då han varit journalist och får betraktas som en del av nomenklaturan, men det duger som exempel.

DNDNDNDNGPGPGPGPABDagen

fredag 7 oktober 2011

Brave (S)ir Håkan ran a(v)ay! Bravely ran away, away!

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hoppar en TV-debatt då de skulle ha stått bredvid SD:

"Att Sverigedemokraterna tar plats i partiledardebatten ställer till problem, enligt Socialdemokraterna.
– Vi har över huvud taget inget samarbete med dem och nu skulle det se ut som om vi är två lag." (DN)

Den verkliga utmaningen för (s) och (v) blir nästa val. SD ställer ju också upp och risken finns ju att de förknippas med dem. De tillhör ju alla trots allt oppositionen. Kanske säkrast att de inte alls ställer upp i valet? Bara för att vara riktigt säkra.




DN, DN, HD GP BT D, SVT

torsdag 6 oktober 2011

Helt rätt av vakterna

Ung slyngel åker mellan tågvagnar, stoppas av väktare ordningsvakter. Ung slyngel sparkar väktare ordningsvakt och läggs ner samt förses med handfängsel. Vad är problemet?

Det slår aldrig fel att de rödvinsintellektuella snällisterna i media tar parti för det kriminella patrasket.



DN, GP

torsdag 29 september 2011

Flugornas herre på Fredens skola

Fredens skola som stängdes igår av Skolinspektionen verkar ha präglats av total anarki. Istället för att som undertecknad trodde i förra bloggposten att det var ett strikt shariastyre på skola som ledde till att barnen for illa så tycks det snarare som avsaknaden av sharia som öppnade upp för en sitation där vissa elever löpte amok och terroriserade och misshandlade andra elever. Detta skrivet utan att rättfärdiga sharia, men rätt ska vara rätt om varför skolan stängdes.

Sid 6-8 i skolinspektionens rapport beskriver läget som rådde på skolan.

onsdag 28 september 2011

Muslimsk friskola stängd av skolinspektionen

Fredens skola i Göteborg hann knappt starta innan den stängdes av skolinspektionen på grund av behandlingen av eleverna.

Det är knapphändigt med information om Wissam Utbildning AB som driver Fredens skola och Ljusdals skola. Det är troligen irakier som ligger bakom dem där kontaktpersonen är en Mohamed Ibrahim Wissam. Styrelsen består märkligt nog bara av en ledamot och en suppleant, något som verkar väl magert för att vara ett aktiebolag.

Det verkar också som om båda personerna är skrivna på samma adress i Göteborg, något väcker misstankar om att det bara är en papperskonstruktion. När det dessutom inte finns några redovisade inkomster någonstans så undrar man hur de fått pengar till att registrera aktiebolag och starta en skola med alla de investeringskostnader det kräver.

Skolan riktar sig tydligt till arabiskt- och somalisktalande, vilket passar in väl med hur i synnerhet somalierna i stor utsträckning isolerar sig från den svenska samhället. Wissam Utbildning har rekryterat energiskt det senaste halvåret och även där är den somaliska målgruppen tydlig.

På nätet finns ett reklamblad från i våras där man gör reklam för sig själva som uttalat muslimsk friskola med servering av halalmat etc. Det tycks som om barnplågeri följde med på köpet.



DN, GP,

tisdag 27 september 2011

Till William Petzäll från en SD-väljare

Du har idag via media meddelat att du lämnar Sverigedemokraterna och blir politisk vilde i riksdagen. Jag är den förste att beklaga det höga pris du fått betala för ditt politiska engagemang och vad det lett till. Samtidigt är det så att du inte är inröstad i riksdagen för din egen skull, eller för ditt missbruks för den delen.

Du var inröstad som en del av det mandat för förändring som 339610 väljare gav Sverigedemokraterna förra året. När du lämnade dem så lämnade du det mandatet och därmed är din gärning i riksdagen avslutad.

Ditt påstående om att du vill driva frågor om missbruk och rehabilitering är inte bara irrelevant då du som ovan nämnt inte är vald för det, åtminstone inte som politisk vilde, utan klingar dessutom falskt då du enligt uppgift dels försökt pressa ditt parti på pengar för att lämna riksdagen och sedan skickat inviter till moderaterna med förespeglingar om att din lojalitet är till salu. Att du dessutom chikanerar SD i Aftonbladet trots att de gett dig så många chanser är uselt.

Idag framstår du som en opportunistisk pundare och närig spoling. Gör det enda hedervärda och ställ din riksdagsplats till förfogande. Efter det kan du engagera dig i vad du vill och göra det på egen merit.

Allra underdånigast,
K

DN DN DN DN SvD GP GP Skånskan Skånskan 
AB, DN, E24, AB , Exp
AB

söndag 25 september 2011

Senaste nytt från Sanningsministeriet

I Expressen kräver några av Expos politruker att SÄPO ska övervaka SD-bloggar i jakt på misshagliga åsikter. Expressen drar sitt strå till stacken genom att koppla ur länkningsfunktionen för bloggar i enlighet med deras devis om att censur gynnar det öppna samtalet.

I artikeln presenteras lösryckta citat ur ej namngivna bloggar och diffusa konspirationsresonemang som kopplar ihop Breivik med allt och alla som någonsin uttryckt tvivel om massinvandring och islam. 

Det är med andra ord den vanliga häxbrygden av svepande anklagelser och intellektuell ohederlighet som utmärker vänsterfascisterna i Expo. I deras värld finns ingen motsättning mellan att påstå sig värna toleransen men att i allt väsentligt agera totalitärt.

Expo är och har alltid varit en vänsterextrem sekt. Det allvarliga är att de är uppburna av etablissemanget och nästan behandlas som en myndighetsfunktion, något som ger en fingervisning om våra eliters egentliga syn på demokrati och åsiktsfrihet.

fredag 23 september 2011

Överklassjournalist försvarar niqab

I Frankrike har två kvinnor dömts till böter för att de burit niqab på allmän plats. I Sverige fortsätter debatten i sedvanliga spår.

I Östermalmsnytt 17-23 september 2011 finns en artikel på sid 15 om journalisten Josefin Ahlström som beslöt att prova på hur det var:

”Efter en semesterresa i Dubai med familjen fascinerades Josefin Ahlström av alla kvinnor som bar heltäckande slöja – niqab. En helt annan bild än den vi är vana vid i Sverige, där niqaben fått mycket kritik och har diskuterats att förbjudas.

– De var eleganta med vackra handväskor och skor, och man kunde skymta det tillfixade håret under tyget. Jag kände direkt att det var något jag ville skriva om. När jag kom hem så beställde jag en på internet. Tillsammans med en kompis gick vi ut på stan i niqab. Det blev ett wallraffande experiment, säger Josefin Ahlström.

Hur gick det?
– Vi valde att gå ut på Östermalm eftersom det kändes mest ovanligt med niqab där, och upplevelsen var faktiskt väldigt obehaglig. Det var inte en enda som inte vände sig om och tokstirrade. Kvinnor såg ut som om de skulle spotta på en, män upp till 45 år tittade men dock inte med avsky. Äldre män blockerade vägen, de var rent av aggressiva. Jag tror folk kände att de hade rätt att glo.”

Hon skriver nu en bok på temat, hopblandat med börschefer som köper sex, dock ej av niqabklädda kvinnor.

Till att börja med så skickar det blandade signaler när någon jämställer en eftermiddags riskfritt tramsande i niqab på Östermalm med de betydligt gedignare arbetsinsatser som Günther Wallraff gjort sig känd för.

Givetvis träffade hon på niqabfenomenet i Dubai som dollaruppburen turist, inte i den mindre glamorösa verklighet som utspelas i våra förorter. I själva verket iddes hon inte ens lämna Östermalm för sitt experiment.

Det Ahlström tyckte var obehagligt var inte att bära en av de mest kvinnoförnedrande plaggen i historien utan att folk glodde på henne. Hade de glott på henne om hon burit en annan politisk uniform, låt säga Ku Klux Klan mundering och hade hon tyckt deras reaktion var lika fel då?

Sist men inte minst, så länge man får ha fina handväskor och skor så har man inga invändningar mot en i övrigt misogyn samhällsordning? I så fall, varför ska de då bry sina söta små niqabtäckta huvuden med rätten till egen inkomst, eget pass, körkort, rösträtt eller styrelseuppdrag?