Slutet på början?

Ett krigstrött och svårt skuldsatt USA minns idag terrordåden 11:e september 2001. Här och där påstås att al-Qaida är besegrade och underförstått att kriget mot terrorismen stort sett är över. I synnerhet i amerikansk media har de tankarna en grogrund men även i övriga västvärlden.

Det är förståeligt efter tio års krig med i bästa fall omdiskutabla resultat. Som jag skrivit tidigare är det  önsketänkande. Likvideringen av bin Laden tidigare i år har stor symbolvärde, ironiskt nog kan båda sidorna använda det till sin fördel, men rent operativt var den ursprungliga kärnan i al Qaidas redan överspelad.

De senaste årens har jihadismen blivit utlagd på entreprenad till lokala och regionala grupperingar som agerar självständigt från både varandra och kärnan. Samtidigt förekommer ett stort samarbete mellan dem kunskapsmässigt och ideologiskt/teologiskt men utan att man för den skull har någon gemensam ordergång eller organisation.

Vissa menar att den "arabiska våren" slagit undan benen för islamisterna. Det kanske stämmer för tillfället på vissa platser men ska ingalunda tolkas som att de är överspelade. Tvärtom finns tecken på en återhämtning på vissa platser, bland annat i Tunisien och Egypten. I Libyen har de spelat en synlig och viktig roll i inbördeskriget.

Med det sagt bör det påpekas att deras kanske bästa möjligheter ligger i det allt mer försvagade och fragmenterade Västeuropa med sina getton, eliter med ideologiska skygglappar och det vanstyre som härskar i många länder.

Eller som Churchill uttryckte saken efter segern vid El Alamein i november 1942:

"Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning."

AB, SvD 1, 2, 3, DN 1, 2, 3, 4, 5, SvD 1, 2, 3, DN 1, 2, 3, 4, Ab 1, 2, 3, GP 1, 2, 3, 4, Skånskan 1, 2, HD 1, 2, 3, Dagen, SVT 1, 2, 3, 4, Expr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7