Oro i hönsgården

Allt eftersom Sverigedemokraterna klamrar sig fast runt fyra procent i opionsundersökningarna så blir riksdagspartiernas beteende allt mer bisarrt. Nu är det moderaterna som plötsligt vill göra gemensam sak med miljöpartiet för att exkludera Sverigedemokraterna i händelse av en vågmästarroll efter valet. Ett parti som de lagt ner betydande energi på att utmåla som flummare och eko-marxister blir helt plötsligt aptitligt så länge de kan garantera moderaternas fortsatta plats vid makten. På så vis har moderaterna och socialdemokraterna visat sig vara samma andas barn, det handlar bara om makten och att garantera sin egen privilegierade ställning.

Vore det inte bara enklare om de allihopa gick ihop och bildade "Riksdagspartiet"? Det tycks ju inte spela någon större roll vad man röstar på, man får ungefär samma politik och samma politiker fast med lite olika funktion och titlar. De är alla eniga om fortsatt överlämning av makt och pengar från svenska folket till anonyma byråkrater i Bryssel, man lägger sig platt för internationellt storkapital och "globalisering" som om det vore en naturkraft, man hyllar mångkulturalism, feminism och det historielösa konsumtionssamhället om än med olika infallsvinkel så varför trassla till det med olika partier?

Sist men inte minst undrar man vad Maud tycker om det här? Centern skulle väl vara Porsche Cayenne-borgarnas gröna alibi?

SvD