fredag 28 september 2012

Twitterstorm var knappt 30 inlägg

På den massmediala hönsgården råder just nu ett nytt crescendo över Hadile, 2-åringen som eventuellt ska utvisas för att återförenas med sin biologiska mor. Med den logik som styr megafonerna och deras pk-troll så är detta en styggelse då hon måste få stanna i Sverige för att en svensk fosterfamilj är per definition bättre än den algeriska biologiska modern. Om inte detta är nykolonial arrogans så vet jag inte vad som är.

Det som intresserar undertecknad mer än det aktuella fallet där utgången är given (får stanna) efter att finsalongernas lynchmobb gjort sitt är hur man skapar en nyhet.

Man påstår att människor rasar och att det pågår en twitterstorm. Det är som bekant ett standardgrepp inom media för att förmedla intrycket av en folkstorm rörande något som oftast bara engagerar en klick medie- och kulturmänniskor i Stockholms innerstad.

Så även i det här fallet. Undertecknad blev nyfiken på hur många tusen tweets stormen bestod av och satte mig att räkna på taggarna #hadille och #svtdebatt  som rimligtvis borde vara de relevanta. Avgränsningen var också efter att programmet hade sänts.

När det här skrivs fanns det sammanlagt 28 tweets sedan programmet sändes. Det fylls förvisso på, men det går att jämföra med ett av Avpixlats alster som lades ut strax före midnatt igår kväll. Det har i skrivande stund fått 236 kommentarer, de flesta betydligt mer utförliga än de trötta one-liners som mediaeliten presterat kring sin egen nyhet. Det är heller ingen särskilt djärv gissning att det är betydligt bredare folklig förankring på kommentarerna på Avpixlat än vad Jonas Gardell, Cissi Wallin och Lars Ohly någonsin kan göra anspråk på.

Man undrar stilla om vårt etablissemangs reflexmässiga ljugande är utslaget av en machiavellisk mentalitet (om än taffligt utfört större delen av tiden) eller om de helt saknar sjukdomsinsikt?

Allra underdånigast,
K

SvD, SVT, AB, GP, GP

torsdag 20 september 2012

Engelska miljöpartiet lika extremt som det svenska

Om det är något HBT-lobbyn och politisk Islam har gemensamt så är det att de kräver reservationslös tolerans av alla andra men återgäldar endast med snarstucket tyranni. 

I Spectator skriver Rod Liddle om hur det engelska miljöpartiet tillämpar den totalitära formen av tolerans mot medlemmar som uttrycker någon form av tvivel i HBT-frågor.

"My father once told me that tolerance was a great and precious British virtue, and that we shouldn’t waste it on homosexuals. Even at the time this struck me as a somewhat illiberal and unkind point of view to which I privately objected. It was easier though, back then, to hold such ‘homophobic’ beliefs because there were only eight or nine homosexuals in the entire country, so far as we were aware, and they all seemed slightly ashamed of their predilection, except for maybe Quentin Crisp and Joe Orton. It is good that we have moved on from that position to one in which tolerance is not merely by law compulsory, but that further, if you should have any quibble with any aspiration of the now vast homosexual community, you should be hounded out of your job or position and subjected to public vilification. This, for me, is the true meaning of tolerance: an absolute refusal to allow a view which runs counter to your own and, in the manner of our Deputy Prime Minister, making it clear that anyone who does hold such views is a ‘bigot’. A ruthlessness towards anyone who shows deviation from the inestimably tolerant line."

Länk

fredag 14 september 2012

Tolerans kräver tystnad


Det är tydligt att man allt mer inom media försöker återta åsiktsmonopolet genom att ta bort möjligheterna till kommentarer och blogglänkningar till sina hemsidor. Senast ut var Newsmill med att helt stänga ner sin kommentarsfunktion men även DN, Aftonbladet och SVT/SR med flera har strypt stort sett allt utom det debila twittrandet. Twittrandet domineras till stor del av medievänstern i Stockholms innerstad och har blivit en erzatsopinion när man vill ge skenet av att en "twitterstorm" (20-50 inlägg) är ett uttryck för folkets vilja.

Det man får kommentera eller länka blogginlägg till är banaliteter eller sådant där våra åsikter ändå inte har någon påverkan, som Eurons framtid. För en blogg som den här är det uppenbart att en stor del av trafiken försvinner när man inte längre kan länka till intressanta nyheter, men när det gäller Avpixlat så har den etablerat sig som den största oberoende nyhetsgranskaren och ju mer etablissemanget ljuger och manipulerar desto fler läsare får Avpixlat.

När skymningen tilltar över det offentliga samtalet i Sverige så är det i alla fall en liten tröst.

Allra underdånigast,
K

onsdag 5 september 2012

Den grunda gyttjepölen

TV-folket i Stockholms innerstad har träffats för att ge varandra priser igen. Kultursfären i Sverige kan som bekant inte få nog med att ordna galor till sin egen ära och ikväll var det ännu en kavalkad i förgylld medelmåttighet.

Man skulle kunna invända mot att det är pinsamt att ge pris till dokusåpor som så uppenbart är byfåne-TV, men ser man till laguppställningen bland programmen kan man med visst fog hävda att det vore diskriminerande att utesluta en kategori byfånar när man låter alla de andra delta. Att Filip & Fredrik gjorde ett "hat trick" och att Betner Direkt vann i kategorin "fakta" säger allt man behöver veta.

Sverige brukar ibland liknas vid en ankdam men änder är förhållandevis älskvärda djur och dammar kan ha något rogivande över sig. När man ser den bedrövliga skara som ska utgöra gräddan i vårt mest dominerande massmedium så tänker man snarare på en grund gyttlepöl där svinen rullar runt, grymtar och fjärtar i tron att de är skapelsens krona medan resten av oss ser en sanitär olägenhet.*

Allra underdånigast,
K

*Inget illa menat mot riktiga grisar. Om något gris skulle ta illa upp över att bli jämförd med en journalist så ber undertecknad reservationslöst om ursäkt.

DN, GP, AB, AB,

lördag 1 september 2012

Fängslad för sina åsikter

En man i England har gripits av polis för att ha uttryckt sympati för Anders Behring Breivik på Facebook. I dagens pluralistiska och toleranta Västeuropa krävs det inte mer för att bli kastad i fängelse än att man kläcker ur sig en smaklöshet på Facebook.

Detta i samma Västeuropa som skriker sig hesa till stöd för mordbrännarna och djurskändarna i ryska Pussy Riot. Hycklet hos våra etablissemang och zombiefieringen hos dem som sväljer deras propaganda kunde inte vara tydligare.

Phillip Horn ska nog inte vänta sig att bli hedersmedlem hos svenska PEN, däremot kan vi räkna med en del grötmyndiga kommentarer från trollen i den tjattrande samhällsklassen om det rättfärdiga i att straffa dem med fel åsikter.

Allra underdånigast,
K