lördag 30 juli 2011

6 myter om Breivik

FrontpageMag räknar upp sex stycken myter som redan hunnit uppstå kring Breivik under veckan som gått sedan terrordåden. Intressant läsning.

Det väcker också ännu fler frågor om hur långt delar av media är beredda att gå när det gäller att torgföra ideologisk propaganda istället för objektiv omvärldsbevakning. Det är svårt att säga att kvällspressen och vänstermedia har raserat sin trovärdighet då de inte haft någon på länge. Men även i en publicistisk verksamhet som i decennier haft sin kundkrets bland de indoktrinerande, likgiltiga och direkt imbecilla blir det allt tydligare att man inte skyr några medel för att saluföra sin ideologi och smutskasta sina motståndare.

Den senaste veckans hets mot oliktänkande i allmänhet och Sverigedemokraterna i synnerhet kommer att lämna ett bittert arv inför framtiden. Misstron mot maktens megafoner är nu total.

Allra underdånigast,
K

SR 1, 2, SVT 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, DN 1, 2, 3, GP 1, 2, 3, 4
SVTDN, DN, DN, DN, DN, Dagen, GP, GP,

fredag 29 juli 2011

AIDS-nostalgi

Så länge HIV/AIDS drabbade modeskapare, konstnärer, pk-intellektuella, skådespelare, musiker och möjligtvis reklamfolk i Västvärlden så var kulturvänstern förfasad. Nu drabbar den i huvudsak människor i tredje världen (sett till antal) och det skiter kulturvänstern fullständigt i, när de inte vill plocka billiga poäng på att att katolska kyrkan är emot kondomer förstås.

Dessutom är homosexualitet så trendigt numera att kulturvänstern ogärna tar upp att homosexuella män fortfarande är kraftigt överrepresenterade när det gäller HIV/AIDS i förhållande övriga befolkningen. Något kulturvänstern absolut inte vill ta upp är att det är resultatet av en promiskuös livsstil.

Alltså pratar man om hur hemskt HIV/AIDS var DÅ och låtsas som att det inte är ett problem nu, med undantag för de där i tredje världen som får sjukdomen för att påven inte låter dem använda kondomer*.

Allra underdånigast,
K

DN

* Det värst drabbade landet i Afrika är Swaziland där 26% av befolkningen beräknas ha HIV/AIDS. Bara mellan  5-10% av befolkningen är katoliker. Likaså Botswana med 24% smittade har bara 5% katoliker, Sydafrika med 18% smittade har 6% katoliker och så vidare.

Med ett minimum av intellektuell hederlighet får man då leta efter andra förklaringar än katolska kyrkan, till exempel synen på kvinnan i stamkulturerna, men av någon anledning brukar kulturvänstern vara ovillig att släppa en ideologiskt anpassad förklaring bara för att den inte stämmer med verkligheten.

torsdag 28 juli 2011

En nyckel till rapporteringen i media

Nu när propagandan i media har nått orkanstyrka med tydligt fokus på att misskreditera Sverigedemokraterna så kan det vara bra att påminna sig om en gammal sanning. Den svenska journalistkåren sympatiserar nästan till hälften med den radikala vänstern.

I Synovates mätning från 2009 fick (Mp) och (V) över 40% tillsammans. Om man lägger till Folkpartiets överrepresentation i sympatier bland journalister i förhållande till allmänheten så är det inte konstigt att tonläget är som det är just nu. Man kan dessutom bara spekulera kring vad det är som döljer sig bakom den stora posten för "Övriga", men det lär knappast vara något frihetligt eller nationellt.

onsdag 27 juli 2011

Rödvinspsykologi på Brännpunkt

Mona Sahlin, megafonerna från Expo och några andra tjommar från flumvänstern har författat en debattartikel med anledning av terrordåden. För den som inte orkar läsa hela så följer nedan en kort sammanfattning.

* Rödvinspsykolgi.
* Vi kräfva mer indoktrinering!
* Vi kräfva mer skattemedel så vi kan bedriva den indoktrineringen och samtidigt casha in maximalt!
* Vi anklaga våra motståndare för att ha en svart-vit världsbild. Det bevisar vi genom att i med vår svart-vita världsbild tillskriva dem klichéer och stereotyper som passar vår politiska agenda.
* Ännu mer rödvinsspykologi.

Istället för att läsa debattartikeln kan du kära läsare nu använda den tiden till att göra något viktigt som att leta efter navelludd, kontrollräkna hur många fingrar och tår du har eller titta på färg som torkar. Jag önskar att jag hade gjort det istället.

Allra underdånigast,
K

tisdag 26 juli 2011

Lisa Bjurwalds skuld till terrordåden

Efter terrordåden i Norge upprepas om och om igen runt om i media att motgiftet för sådan här våldsam extremism är öppenhet, tolerans och demokrati. Nog stämmer det att avsaknad av öppenhet i debatten, tolerans gentemot obekväma åsikter och en demokrati där de etablerade partierna haft en närmast feodal syn på väljarkåren bär en stor skuld i det allt mer förgiftade debattklimat som infunnit sig.

På ett antal kultur- och ledarsidor skriver man också om hur de som sprider hat och intolerans har ett ansvar för terrordåden i Norge i fredags. Tanken från megafonerna är förstås att vi som påtalat det mångkulturella misslyckandet, den återvändsgränd som det värdenihilistiska konsumtionssamhället lett in i och de tydligt totalitära drag som återfinns inom Islam nu ska hålla tyst. Detta så att makthavarna ska kunna återgå till sina strängaspel i elfenbenstornen och inte behöva besväras av verkligheten utanför, än mindre ta ansvar för den.

Så när man vill utkräva ansvar av dem som predikar intolerans och hat gentemot sina meningsmotståndare är det intressantare att fundera över vad statsminister Reinfelds uttalande om att han inte tänker "ta i Sverigedemokraterna med tång" eller att sverigedemokrater får räkna med att utsättas för politiskt våld skickar för signaler än en lokal SD-politiker som försöker diskutera den samhällsutveckling som lett fram till terrordåden.

Dagens exempel är dock den ohämmat rabiata Lisa Bjurwald som byggt sin massmediala karriär på att demonisera alla som ifrågasätter det mångkulturella projektet. Det finns inte en tillstymmelse till reflektion över varför de här åsikterna har uppstått och om de faktiskt speglar en upplevd verklighet. Istället brännmärks vi alla med den självgoda arrogans som bara en fanatiker kan uppvisa.

I dagens intervju i DN går hon så långt som att påstå att problemet är att "bristen på tabu mot antimuslimska idéer är farlig. Det finns ett motstånd i Europa att erkänna islamofobi som rasism, som farlig rasism".*

Hon efterlyser inte debatt eller en analys av de underliggande orsakerna. Hon vill ha ett tabu, ett förbud att nämna problemen alls. De som tar upp ämnet från en kritisk synvinkel ska brännmärkas och straffas. Massmediala skampålar, trakasserier, demonisering och utfrysning är lösningen i Bjurwalds värld.

Om nu Breivik alls har tagit intryck av den svenska debatten så är det Lisa Bjurwald och hennes gelikar som har gett honom den näring han behövde under åren av planering inför terrordåden. Det de säger är att det är ingen idé att försöka delta i det offentliga samtalet om man inte tänker ingå i hyllningskören, att "demokratin" är en klubb för de utvalda och privilegierade och att även den mest konstruktiva kritik kommer att mötas med repression.

En bättre jordmån än så kan extremism knappast få.

Allra underdånigast,
K

* I Bjuwalds begreppsvärld är således islam, en politisk-religiös rörelse, en rastillhörighet. Den typen av resonemang är i bästa fall obildat och intellektuellt ohederligt, allt för ofta är den dock resultatet av den underliggande rasism som genomsyrar det mångkulturella tankegodset. Är även kristna en ras? Buddister? Hinduer? Scientologer? Om inte, vad krävs för att kvala in religiösa rasklubben? Bjurwalds personliga godkännande? Finns det rasmässiga skillnader mellan shia och sunni och hur mäter Bjurwald dem? Så många frågor, så lite tid...

Tillägg: Tydligen fick man inte kritisera Bjurwald då min artikel nu plockats bort från blogglänkarna i DN-intervjun med henne. Jag kommer lägga upp den på min parallellblogg så får man se hur länge den ligger där.

DNExpressen

Makten och propagandan

Efterspelet till terrordåden i Norge följer förväntat mönster. Med utstuderad cynism utnyttjar etablissemanget i Sverige tragedin för att plocka politiska poäng och gör de mest groteska kopplingar i syfte att skuldbelägga Sverigedemokraterna. Det är uppenbart att man ser det som en chans att vrida tillbaka debatten så långt det går med förhoppningen av få tyst på sin mest hatade (och fruktade) motståndare.

Det kommer inte att gå av den enkla anledningen att de bakomliggande problemen kvarstår med den destruktiva kolonisationspolitik som bedrivs mot de egna befolkningarna, islamiseringen, samhällets sönderfall och det haveri hela deras samhällsbyggen är på väg mot. Nu är självreflektion inte megafonernas starka sida så att någon granskning av det egna ansvaret för den uppkomna situationen är inte att vänta.

Risken är däremot avsevärd att de lyckas lägga locket på under överskådlig tid så att problemen hinner bli ännu värre. I värsta fall kommer utvecklingen att ha skenat bortom all kontroll och då kommer de senaste halvårets terrordåd i Stockholm och Oslo bara vara försmaken av vad som väntar.

Läs även Catavatus bloggpost om terrordåden. Den finns även på svenska här.

DN, GP, GP, GP, Dagens Media, AB, AB

lördag 23 juli 2011

Rörande terrordåden i Norge

Vidden av de ohyggliga terrordåden i Norge klarnar allt mer. Under de första timmarna var undertecknad helt säkert på att det var islamister som slagit till. Alla pusselbitarna talade för det: modus, historik och inte minst för att de själva påstod det.

Men så var det inte. Istället tonar bilden fram av en mordisk galning som med utstuderad grymhet utförde massakern på ungdomslägret och bombdådet i Oslo. Om han agerat ensam eller som del av en grupp återstår att se.

Redan nu märks hur den svenska tyckareliten smackar belåtet över det inträffade blodbadet. I några fall kan man ifrågasätta hur genuin upprördheten är då de är så uppenbart nöjda med att för en gångs skull ha fått rätt. Epitet som ”högerextrem”, ”islamkritisk”, ”kristen” och ”nationalist” cirkulerar och kommer otvivelaktigt att bli brännjärn mot oliktänkande i också den svenska debatten. Än så länge vet vi inte vad den misstänkte terroristen själv har för motiv för sitt agerande.

När det gäller skulden för det inträffade så ligger den inte på någon annan än den eller de som begick terrordåden. Samtidigt ska det inte råda något tvivel om att det politiska etablissemangen i Väst- och Nordeuropa som bär det yttersta ansvaret för den destruktiva politik som fragmenterat och urholkat våra samhällen i decennier och skapat grogrunden för det vi nu ser.

En nationalist vill skydda sitt folk, inte massakrera det.

En islamkritiker vänder sig mot tyranniet och barbariet som följer där Islam har fått den politiska makten, han hänfaller inte åt samma slags barbari.

En kristen förlitar sig på Herren Jesus Kristus och hans budskap. En kristen avrättar inte hjälplösa barn försvarslösa ungdomar, han skyddar dem, med sitt liv om han så måste.

Allra underdånigast,
K

fredag 22 juli 2011

Islamisterna slår till mot Norge

Det enorma bombdådet i centrala Oslo påminner oss ännu en gång om att islamisterna inte försitter något tillfälle att sprida förödelse och död i Dar al-Harb.

I Ekots sändning 16:45 undvek man ängsligt att ta upp vem som kan tänkas ligga bakom terrordådet utan framförde istället att det var svårt att hitta ett motiv. Det är förstås nonsens, Norge har nästan 600 man i Afghanistan, det somaliska al-Shabaab är verksamt i Norge och man har även en stor pakistansk invandrargrupp där det finns radikala element. Det kan också ha varit tillresta islamister, men för ett terrordåd av den här magnituden är det troligt att det finns någon slags lokal logistik som hjälpt terroristerna.

Några nyckelord
Självmordsbombning, lastbil/skåpbil, hemmagjorda sprängämnen, asymmetrisk krigföring, systemangrepp.

Tillägg: Utmärkelsen "Dagens Idiot" går till den kvinnliga reportern på P1 som menade att bombdådet berodde på den "främlingsfientliga debatten" i Norge och därmed underförstått var rätt åt dem.

Tillägg 2: Enligt uppgift ska en grupp som kallar sig "Helpers of the Global Jihad" ha tagit på sig ansvaret för terrordådet i Oslo. Om det hänger ihop med den i skrivande stund pågående attentatet mot Arbeiderpartiets ungdomsläger på Utöya återstår att se.

Tillägg 3: Har författat en ny bloggpost med anledning av händelserna i Norge.

GP, DN, DN, DN
SMP, Dagen, SVT, SR,

onsdag 20 juli 2011

Felaktigheter i P1:s inslag om Aman Care AB

Intervjun idag i P1 med Karima Tice var förutsägbart okritisk och insmickrande och innehöll rena felaktigheter. Man påstod vid åtminstone två tillfällen i intervjun att Karima Tice startat Aman Care AB och implicerade att hon byggt upp det från grunden. Det stämmer inte, hon tog över företaget för 10 000 kr av sina halvsyster Ebya Shire Jama när denna dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och näringsförbud för omfattande bidragsbedrägerier och misstänkt terrorfinansiering i parallellföretaget Bismilahi Förskola AB.

Antingen har journalisterna gjort en slarvig bakgrundskontroll eller också var det ett avsiktligt propagandistiskt grepp för att ge framgångssagan så mycket lyster som möjligt.

Som skrivits i tidigare bloggposter i ämnet råder många frågetecken kring Aman Care AB sedan tidigare och det blir inte bättre av att personer som ansågs ha en central roll i den förra härvan nu återfinns på nyckelpositioner inom Aman Care AB.

Några av de tidigare bloggposterna:

Aman Care AB: revisorerna

Tillägg: Det verkar som att den här bloggen numera är blockerad även av Sveriges Radio. De uppskattar tydligen inte att få sina inslag synade i sömmarna. Tidigare var det bara SvD som blockerade twinglylänkarna. Man får se det som en slags komplimang från maktens megafoner när de känner sig hotade. Min parallellblogg fungerar än så länge.

söndag 17 juli 2011

Aman Care AB: revisorerna

Det finns många intressanta aspekter av turerna kring Aman Care AB. Jag har tidigare nämnt dess revisor Lars-Erik Engberg. Det visar sig att han har uppdrag i inte mindre än 234 bolag, varav flera tillhör medlemmar i Jamaklanen. Det väcker frågor om hur noga man hinner granska en verksamhet när man har så många uppdrag samtidigt, en del åt stora kunder som Schibsted Förlag AB och Haninge kommun.

Det bör också nämnas att mellan 12 september 2007 till 22 februari 2008 så hade Amman Care AB inte någon revisor alls men bedrev verksamhet ändå. Om undertecknad har förstått lagen rätt (25 kap 11§ ABL) så ska ett aktiebolag utan revisor tvångslikvideras av Bolagsverket. Varför det inte skedde är i skrivande stund okänt.

Allra underdånigast,
K