Jag har aldrig förstått poängen med att grova brottslingar ska släppas ut bara för att de vill det. Nu är det polismördaren Jackie Arklöv (och hans kumpan Tony Olsson, numera Byström) som som vill få sitt livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt. Om man ska gå på tidigare erfarenheter som med polismörderskan Annika Österberg brukar det betyda att de släpps ut strax därefter.
I SvD:s artikel uppges att Arklöv ska ha förändrats i fängelset, han är "inte längre så aggressiv". Inte lika mycket som förut tydligen, när han mördade och torterade människor. Det är väl bra, men var hamnar vi rent praktiskt? Vid ett nytt bankrån skulle han bara skjuta poliser i knäna?
Återfallsrisken beskrivs också som låg. Det är en skillnad mellan låg och obefintlig. Har man gjort sig skyldig till de saker Arklöv och Olsson har så ska återfallsrisken vara noll.
Visst är alla framsteg välkomna, men förändrar det något rörande brotten han begått? Två av Arklövs offer är fortfarande döda och kommer så förbli mycket länge, om man ska tro vetenskapen. Det går aldrig att få ogjort.
Påföljden ska spegla brottets art och gravhet, inte dagsformen hos den dömde. Det är dags att jaga ut batikhäxor och velourtroll ur rättsväsende och kriminalvård och återinföra straffsatser som speglar det samhälle vi har idag, vilket skulle innebära en avsevärd skärpning av påföljderna.
Tillägg 2010-12-10: En artikel i SvD om Arklövs begäran om tidbegränsning av straffet till Örebro tingsrätt. Bilden ges av att han har förändrats. Det skulle ju vara bra. Å andra sidan brukar alla banditer som ser möjligheten att komma ut lova att de ska vara helgon framöver.
När man läser artikeln slås man av vilka enorma resurser som spenderats på Arklöv. Det vore intressant med en artikel där man redogör vad samhället gjort för offrens familjer den här tiden. Har de kontaktpersoner? Juridiska ombud som ska tillvarata deras intressen? Hör sig Fryshuset/Exit av till dem om frågar hur de mår? Får de hjälp av psykologer, doktorer och omkostnader betalda av samhället? Jag hoppas det.
SvD, Sydsvenskan, Dagen, GP, SMP, DN
DN
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
visst kan man tidsbestämma straffet låt oss säga 100 år tycker jag är rimligt
SvaraRaderaJa är det 100 år håller jag med dig!
SvaraRaderaJag ska citera något jag skrev på en annan blogg angående Jackies frigivning.
SvaraRaderaGrejen med fängelsestraff är ju trots allt inte att ta bort folk från samhället och säga ”ajabaja, gör inte om det”. Fängelsets uppgift är att rehablitera och försöka göra folket ”normala”. Hur rehabliterad blir man av att sitta i ett kallt och mörkt rum resten av sitt liv? Om vi skulle ha på riktigt livstidsstraff skulle vi ju lika gärna kunna ha dödsstraff. Det enda vi gör är att plocka bort folk från samhället utan att försöka hjälpa dem tillbaka. Om nu KV anser att Jackie inte kommer att försöka sig på något igen så litar jag på dem. De har en hel del erfarenhet i frågan kan jag gissa.
@Simon. Som du säkert förstår är jag mer intresserad av att rehabilitera offren än brottslingarna. Jag ser heller principiellt sett inga problem med dödsstraffet, däremot en del praktiska.
SvaraRaderaDin tilltro till Kriminalvården är betydligt större än min.