I avsaknad av verklig orginalitet

SvD skriver om att originella förnamn blivit vanligare. Man har kunnat observera sociala skillnader mellan dem som väljer de originella namnen och de som väljer traditionella, där de förstnämnda tenderar att ha sämre utbildning och social ställning i samhället än de som väljer de senare.

I artikeln väljer man en välvillig tolkning av företeelsen och skriver att "[...] det kreativa namnvalet kan kopplas till individualism och en ny samhällssyn. De är oftare underdogs som kan ha nytta av att gå emot den rådande ordningen, säger Emilia Aldrin."

På vilket sätt ett barn skulle kunna ha fördelar av att döpas till "Tiger" eller "Metallica" undflyr undertecknad. I själva verket signalerar den typen av namn allt för ofta att ens föräldrar är obildat patrask. Det är att göra sitt barn en björntjänst*, ibland gränsande till barnmisshandel.

Det är tur för barnens skull att Skatteverket fortfarande kan stoppa de värsta excesserna.

Allra underdånigast,
K

* Om man förstås inte hoppas på att ens barn ska få en lysande karriär som fotbollshuligan, dokusåpawannabe eller hallick.