torsdag 21 april 2011

Libyen: markinvasionen rycker närmare

Av media kan man få intrycket att NATO överrumplats av de libyska rebellernas militära oduglighet, trots att det egentligen var det enda som var uppenbart redan från början. Lika överrumplat har man nu till synes motvilligt börjat överväga en markinvasion av Libyen.  

Redan den femte mars hade USA skickat 1300 marinkårssoldater till Kreta som del av den militära uppladdningen mot Libyen. Eftersom man absolut inte strävade efter ett regimskifte eller tänkte invadera Libyen kunde man inte svara på varför marinkårsoldaterna skeppats över från USA. Bombningarna av Libyen började den 19:e mars.

Bland dem finns element ur 2nd Marine Expeditionary Unit. Den som vill kan googla och se vad de brukar ges för uppdrag.

Storbritannien har redan från början haft specialförband på marken, något som avslöjades på pinsammast möjliga sätt när medlemmar ur SAS greps i början av mars av de libyska rebellerna själva. De släpptes snabbt men skadan var redan skedd, åtminstone propagandamässigt.

Det är ingen vågad gissning att både Storbritannien och Frankrike har specialförband på plats och förmodligen även en del andra NATO-länder (och kanske blivande NATO-länder).

Den beslutsvånda som pågår är ett spel för gallerierna. En markinvasion kan fortfarande omintetgöras av många saker, politisk splittring inom NATO, en allt mer motvillig allmän opinion eller usla statsfinanser. Det råder däremot inget tvivel om att man räknat med en markinvasion från första början och att vissa driver på mer än andra för att den ska komma till stånd. 

Rebellerna har gått från trotsigt poserande till att nu gällt kräva att omvärlden ska utkämpa det krig de själva misslyckats med att vinna. Frågan är vilken roll de tänkt ha alls, utöver att ta makten när NATO vunnit den åt dem. 

Propagandamässigt har man stort sett upprepat förspelet till kriget mot Jugoslavien 1999. Den gången visade det sig snabbt att utsagorna om serbiska massmord och koncentrationsläger var lögner, men vid det laget spelade det ingen roll. Resultatet blev gangsterstaten Kosovo. Vad som väntar i Libyen återstår att se.

Sist men inte minst kan man stilla undra hur man ska få ihop mandatet att skydda civilbefolkning med att sätta in markförband i stadsstrid, en av de mest brutala och urskillningslösa former av krig som finns. Vad som utspelats i Irak borde sitta färskt i minnet hos de flesta. 

DNDN DN, DN
VG

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar