Islamiskt emirat i Benghazi?

De senaste veckorna har vi översköljts av ett massivt pladder om demokratins segertåg i arabvärlden. Jag kallar det massivt pladder för det är i allt väsentligt bara önsketänkande hos våra massmediala och politiska eliter.

Inte ett enda land i Mellanöstern eller Nordafrika har i praktiken blivit en demokrati. Löften har utställts, förhoppningar finns men än så länge har inget hänt annat än att våldet spritt sig i regionen.

Det som utlöste revolterna var primärt inte törst efter demokrati utan en högst verklig hunger. Stigande matpriser (Tunisien, Egypten, Jordanien etc), frustration rörande försenade bostadssubventioner (Libyen), hög arbetslöshet och gamla etniska/religiösa motsättningar (Bahrain) har flammat upp och fått sitt eget liv.

Förvisso finns kraven på demokrati och ökad frihet där och de är säkert genuina, men vad det innebär beror mycket på vem man frågar. När shiiter i Bahrain kräver ökad demokrati verkar det nobelt, men den krassa verkligheten är att de utgör en majoritet av befolkningen och demokrati enligt västerländsk modell skulle bara innebära maktöverföring från en grupp till en annan.

Nordafrika och större delen av Mellanöstern är en region utan demokratiskt tradition. Istället är klan, etnicitet och religion starkare källor till lojalitet än de post-koloniala stater man bor i.

Att de protesterande har legitima klagomål mot despotiska, korrupta och inkompetenta regimer är en sak. Att tolka in en automatisk framgångssaga i att regimerna faller är en annan, och som jag skrev överst ett utslag av önsketänkande.

Det är ett tydligt inslag i den "progressiva" tanketraditionen (jacobinism, marxism, vänsterliberalism) att man ser revolutioner och allehanda mänskliga katastrofer som nödvändiga födslovåndor för den sköna nya värld som väntar runt hörnet, förutsatt att deras ideologier får fullt genomslag i samhället.

Ser man till det historiska facit så har den hållningen resulterat i den ena dikeskörningen efter den andra med åtskilliga miljoner döda som resultat. Det har också resulterat i ideologiska skygglappar där man bara velat se det som passar med de egna önskningarna, som att franska revolutionen skulle ha handlat om frihet, jämlikhet och broderskap, att Sovjetunionen var arbetarnas paradis och att Pol Pot och Mao befriade sina folk. På senare tid har det tagit sig uttryck i ett okritiskt krusande för islam och just nu att det är frihet och demokrati som införs i MENA-regionen.

Det som faktiskt sker i skrivande stund är att hela regionen destabiliseras. När Italiens utrikesminister med stirrig blick talar om att ett islamiskt emirat ska ha utropats i Benghazi är inte det ett tecken på demokratisering, det är ett tecken på att det här kan gå hur som helst.

Det finns all anledning att förutsätta att det blir värre innan det blir bättre.

GP, GP, Dagen, DN, DN, DN, DN, AB, AB, Expr, HD, HD,

Demokratins oundvikliga seger?

Här och där i media ägnar man sig åt önsketänkande rörande vad som ska följa efter oroligheterna som spritt sig över delar av Nordafrika. Man förutspår hur de vittrande diktaturerna i arabvärlden ska kollapsa och demokrati införas.

Det är inte omöjligt att de första sker men man ska nog inte göra sig så stora förhoppningar om det andra.

Det är inte så att jag hoppas att de får fel, en demokratisering vore alla fall i teorin högst önskvärd. Problemet är att det egentligen inte finns särskilt mycket som talar för att de kommer att ske, eller att det fungerar om det händer.

Det här är en del av världen utan demokratiskt tradition. Det är en region präglad av starka ekonomiska, sociala, etniska och religiösa motsättningar. Deras moderna historia är en studie i statskupper, krig, korruption och kaos. De stabila perioderna har infunnit sig när despoter varit starka nog att kväsa allt motstånd. Förr eller senare har diktaturens vanstyre, klientelism och allmänna förhatlighet gjort att den störtats. Sedan har cykeln börjat om.

När folket störtade Shahen i Iran 1979 så var det initialt en koalition av liberaler, socialister och islamister som drev på. Efter det utmanövrerade islamisterna raskt sina rivaler och resten är historia.

Den opposition som finns mot diktaturerna i Nordafrika och Mellanöstern är oftast islamistisk, inte västerländskt liberal. Det muslimska brödraskapet har ett förhållandevis starkt stöd i bland annat Egypten, betydligt mer våldsamma grupperingar ligger i startgroparna på andra ställen.

Om det sker ett skifte i MENA-regionen från militärstödda autokratier till islamska teokratier (eventuellt via demokratiska val på vägen) så riskerar det förra årtiondets konfrontation mellan Islam och Västvärlden att te sig som lugnet före stormen.

Men visst ska vi hoppas på demokrati, pluralism, fred, välstånd och Star Trek für alle. Ungefär på samma sätt som man kan hoppas på att vinna på Lotto. Under tiden kan det vara en bra idé att skissa lite löst på plan B...

DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN
GP, GP, GP, GP
SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD
Dagen , HD, Allehanda, AB, Exp, SR, SVT

Slog Mossad ihjäl kajorna i Falköping?

BBC rapporterar att en asgam gripits i Saudiarabien misstänkt för spioneri. Den hade nämligen en GPS från Tel Avivs universitet vilket väckte misstanke hos observanta saudier i Hyaal. Efter att den infångats överlämnades den till den saudiska säkerhetstjänsten och saudisk media fylldes med teorier om att fågeln var en judisk spion.

Israeliska talesmän har uttryckt häpnad över de saudiska anklagelserna och oro över hur fågeln kommer att behandlas i det ökända saudiska rättsväsendet. Man får hoppas att fågeln inte var av honkön då den förmodligen inte bar Niqab, något saudierna ser strängt på.

Historien med asgamen är dock inte unik.

För några veckor sedan i december anklagade den egyptiske guvernören Abdul Fadil Shousha den israeliska säkerhetstjänsten Mossad för att ligga bakom hajattackerna mot turister i Röda havet. Vad Israel hoppas uppnås med en hajpanik som lika gärna kan slå mot deras egen turistindustri är okänt. Möjligtvis hade Mossad tränat hajarna till att bara äta upp turister på egyptiska turistorter och undvika Eilat. En bedrift som skulle få Flipper att framstå som en dum sill i jämförelse.

Även här förnekar Israel inblandning och har kallat anklagelserna "löjeväckande". Med den rådande logiken i Mellanöstern så kommer det nog att tolkas som ett erkännande.

Undertecknad vill ju inte vara sämre än guvernörer och säkerhetstjänster så därför vill jag flagga upp möjligheten att det var Mossad som slog ihjäl kajorna i Falköping. De hade ju trots allt dött av yttre våld. Mossad är väldigt bra på Krav Maga, kajorna skulle inte haft en chans. Man skulle kunna avfärda en sån anklagelse som obegriplig, ogenomförbar och ett utslag av sviktande mental hälsa. Men är det inte det som de vill att vi ska tro? Bara en tanke...

DN, Ekot, Skånskan, Aftonbladet, SvD
Allehanda