Omar Mustafa illustrerar socialdemokratins förfall

Kalabaliken kring Omar Mustafa har gett en intressant inblick i den förmultnande socialdemokratin anno 2013. Om man bortser från det illavarslande prospektet att de tycks stå på tur att få regeringsmakten så finns det också en del dråplighet i spektaklet. 

Socialdemokratin

Turerna i frågan vittnar om en partinomenklatura som präglas av klientelism, intriger och opportunism. Det är vid det här laget något av ett kännetecken för socialdemokratin och har blivit allt tydligare efter Göran Perssons sorti. Det är också ett parti som inte ens på riksnivå lyckas attrahera annat än maktlystna medelmåttor. Oftast ligger nivån långt under det, något som både Sahlins och Juholts snöpliga karriärer är exempel på. 

I det här fallet är Veronica Palms resonemang ett bra exempel den dimmiga tankevärld som härskar hos s-toppen.

” Det var arbetarekommunens ordförande Veronica Palm som uppmanade honom att avgå från partistyrelsen. Hon säger att arbetarekommunen nominerade Omar Mustafa med vetskap om Islamiska förbundets stadgar om 'skillnader i varje köns lagliga status'.

– Det råder delade meningar om vad det innebär och varför, säger Palm till TT.

– Han har aldrig någonsin visat andra värderingar än vad socialdemokratin har.

Varför får han nu avgå då?

– Med facit i hand och hur händelserna har utvecklats, så har situationen blivit ohållbar.

Veronica Palm, som länge jobbar mot rasism och främlingsfientlighet, berättar att hon under veckan överösts av antimuslimska hatmejl.

- Något alldeles fruktansvärt, på en nivå som jag aldrig sett tidigare.”

SvD

Islamiska förbundets och därmed Omar Mustafas åsikt att kvinnor är mindre värda än män var tydligen förenlig med socialdemokraternas värderingar ända till dess någon påtalade den offentligt. Antingen är partiets ledargarnityr här cyniska gränsande till det diaboliska i sin strävan att mobilisera ny valboskap eller också är de kliniskt imbecilla. Förmodligen handlar det om en kombination.

Man drog tillbaka sitt stöd för att Veronica Palm överrösts av ”antimuslimska hatmejl”? Inte på grund av Omar Mustafas åsikter eller att partitoppen gjort fel? Sedan när lyssnar yrkespolitikerna i Stockholm på missnöjesyttringar utanför sin krets av klienter? Eller var den utanför den kretsen? Om det nu var ”hatmejlen” till Veronica som avgjorde saken (och inte Lövéns markering) så måste det vara höjden av feghet att offra en person som tydligen delar socialdemokratins värderingar och inte har gjort något fel enligt ledande företrädare.

Hur man än vrider och vänder på det så utmärks socialdemokratin idag av trögtänkthet och förljugenhet.

Före detta Broderskapsrörelsen får betraktas som en sekt i sekten. De arbetar uteslutande med att islamisera Sverige och hoppas möjligen att få plats som chefsenucker i den kommande teokratin. Deras höga dårfaktor gör dem dock uppriktiga och ordförande Peter Weiderud ger en intressant ledtråd till deras engagemang:

”Weiderud är däremot enig med Mustafa om att partiledningens hållning ur ett bredare perspektiv kan vara en avskräckande signal för troende att engagera sig.

– Vi har i dag ett större förtroende bland muslimerna än i någon annan grupp. 70–75 procent av Sveriges muslimer röstar socialdemokratiskt. Ur det perspektivet är det självklart oerhört viktigt att vi åtminstone har en muslim som sitter i partistyrelsen. Det hade vi fram till i går.

Weiderud säger att stödet för S bland muslimerna är större än bland metallare och andra LO-förbund.

– Och den utvecklingen kommer att fortsätta som ett resultat av samhällsförändringarna.”

DN

Man gör ingen hemlighet av att makten är allt och att man hellre satsar på muslimerna än de grupper av kärnväljare som stött partiet i snart ett århundrade. Det finns inte längre någon som helst anledning för en svensk att rösta på Socialdemokraterna. 

Det borde även stämma till eftertanke hos de lika makthungriga moderaterna att de i stor skala importerar valboskap till sin huvudmotståndare. Kanske sätter de sitt hopp till Waberi?

Islamisterna

Som vanligt pendlar den muslimska begreppsvärlden mellan aggression och självömkan och Mustafas svans är inget undantag. Muslimerna i Sverige har vant sig vid att få allt de pekar på direkt och annars blir det gap och skrik om islamofobi. Det är förstås poetiskt rättvisa att (s) som i decennier kultiverat en offermentalitet hos invandrare nu får smaka sin egen beska medicin.

Anna…

Sist men inte minst är Anna Ardin värd ett omnämnande. Hon var en obetydlig politruk inom (s) till dess hon gökade med Julian Assange och sedan anmälde honom för det. Hennes största avtryck i sin samtid är således ett lösaktigt leverne. Ardins rabiata försvar av Mustafa den senaste tiden framstår därför som än mer bisarrt.

Om hennes idol och hans trosfränder skulle få makten så skulle en sannolik konsekvens bli att Anna Ardin stenas till döds eftersom hon är en h*ra i deras ögon.

Julian Assange är en narcissistisk sprätt men Ardins agerande de senaste dagarna förstärker bilden av henne som en labil och mycket hämndlysten kvinna.

Sammantaget förstärks bilden av en socialdemokrati som på alla nivåer befolkas av klåpare, intrigmakare och de spritt språngande galna.

Allra underdånigast,

K

Fria Tider 

DN, DN,