Lars Vilks har blivit mordhotad igen av islamister. Men som det frekvent har framhållits på vissa håll så utgör den islamistiska terrorismen bara 0,34% (6 st) av det totala antalet rapporterade terrordåd 2006-2009. Istället dominerar separatistisk terror enligt Europols rapport.
Om vi för stunden glömmer...
* att statistiken i rapporten inte är komplett och därmed missvisande då Storbritannien saknas.
* att man fokuserar på antal dåd och inte deras gravhet, vilket är att likställa en sprängd telefonstolpe på Korsika med blodbaden i London och Madrid.
* att den islamistiska terrorn har haft en uppåtgående trend världen över de senaste 25 åren.
* att Europol det relativt låga antalet till trots identifierar islamistisk terror som det största hotet.
...så stämmer det att den separatistiska terrorn klart dominerar.
Så hur ska vi få stopp på den baskiska terrorn, den korsikanska separatismen och de irländska militanta grupperingarna i Sverige? För det måste väl vara relevant för den uppkomna situationen här när så många lägger så mycket energi på att framhäva att separatistisk terror är ett mycket större problem än den islamistiska? Mig veterligen har varken ETA eller IRA hotat Vilks, det har däremot al-Shabab gjort, men de andra kanske finns där i bakgrunden som terrorns kamratstödjare?
För om man tar bort de terrortyper och militanta grupperingar ur statistiken som inte är verksamma här så återstår islamisterna som de mest urskiljningslösa och systemhotande av terrorgrupper i vårt land. Detta utan att förringa extremvänstern eller nynazistiska grupperingar, men de spelar inte riktigt i samma division som al-Qaida 'n friends.
Men eftersom vänstern uppenbarligen tycker att separatistisk terror är viktig att lyfta fram nu när vi haft ett antal islamistiska komplotter och terrordåd så ser jag fram mot att de begär en särskild riksdagsdebatt om just den. Jag kommer att sitta som klistrad framför TV:n för att få ta del av deras bevisföring. Jag kanske rent av micrar en påse popcorn till.
DN, DN,
GP, GP, SvD
lördag 29 januari 2011
Hyckel när Björn Söder utmålas som en bandit
Sverigedemokraternas gruppledare Björn Söder har blivit av med körkortet för att ha kört för fort utanför en skola (54 km/h på 30-sträcka).
"Fram till och med den 6 januari var det alltså en 50-väg, men från och med den 7 januari gäller hastigheten 30 km/h. Som nyinflyttad i Kristianstad missade jag helt enkelt skylten och höll alltså 54 km/h, skriver han i ett mejl till SvD.
Polisen stannade honom och tog körkortet. Nu väntar även böter.
– Det är viktigt att påpeka att hastighetsbegränsningar är viktiga att hålla och respektera. Att jag missade skylten beklagar jag och får nu ta mitt straff genom indraget körkort samt böter, skriver Björn Söder." ur SvD
Det låter inte direkt som en politiker som försöker slingra sig undan. Han har gjort fel, han står får det och får ta konsekvenserna. Det hindrar givetvis inte en uppskruvad skadeglädje bland SD:s motståndare på nätet.
"Tokmoderaten" menar att Björn Söder borde "utvisas" till Höganäs med anspelning på SD:s krav att kriminella invandrare ska utvisas. I övrigt skjuter Tokmoderaten vilt omkring sig:
"Björn Söder bör tvingas att återflytta till sina gamla hemtrakter snarast möjligt, i det gär fallet finns inga trängande skäl till varför Björn Söder skall få stanna kvar i sin trygga tillvaro - en trygg tillvaro som faktiskt blir mer otrygg om man låter fartdåren Söder fortsätta utmana rättssamhället med sin mördarmaskin till bil."
Problemet för dem som stöder etablissemangspartier, i det här fallet moderaterna, är att de alltid kastar sten i glashus när de ska kritisera andra.
Färskt på näthinnan har vi Bildt och Billström som slingrat sig likt såpade ålar för att slippa konfrontera vad de sa till amerikanske ambassadören i Bagdad 2007.
Moderaterna har ett antal ministrar som avslöjats med eller misstänkts för diverse oegentligheter (se längst ner) och avgått. Inom moderaterna återfinns också ett förhållandevis stort antal lokala politiker som de senaste åren dömts från för allt från stöld och misshandel till barnpornografibrott.
Sist men inte minst har vi Carl Bildt som suttit i styrelsen för Lundin Petroleum under en period när de gjorde affärer i Sudan med den förmodligen värsta massmördaregimen sedan röda khmererna. Att ha en utrikesminister som figurerar i en utredning för folkrättsbrott borde stämma till eftertanke även hos den mest inbilske på den moderata punschverandan.
Man kan säga att Björn Söders verkliga misstag var att han inte betedde sig som andra riksdagsledamöter och åkte taxi på det allmännas bekostnad. Personligen hoppas jag att de aldrig kommer bete sig som de andra riksdagsledamöterna.
Moderata ministrar med fingrarna i syltburken
YA, KB, SVT, Ekot, HD
"Fram till och med den 6 januari var det alltså en 50-väg, men från och med den 7 januari gäller hastigheten 30 km/h. Som nyinflyttad i Kristianstad missade jag helt enkelt skylten och höll alltså 54 km/h, skriver han i ett mejl till SvD.
Polisen stannade honom och tog körkortet. Nu väntar även böter.
– Det är viktigt att påpeka att hastighetsbegränsningar är viktiga att hålla och respektera. Att jag missade skylten beklagar jag och får nu ta mitt straff genom indraget körkort samt böter, skriver Björn Söder." ur SvD
Det låter inte direkt som en politiker som försöker slingra sig undan. Han har gjort fel, han står får det och får ta konsekvenserna. Det hindrar givetvis inte en uppskruvad skadeglädje bland SD:s motståndare på nätet.
"Tokmoderaten" menar att Björn Söder borde "utvisas" till Höganäs med anspelning på SD:s krav att kriminella invandrare ska utvisas. I övrigt skjuter Tokmoderaten vilt omkring sig:
"Björn Söder bör tvingas att återflytta till sina gamla hemtrakter snarast möjligt, i det gär fallet finns inga trängande skäl till varför Björn Söder skall få stanna kvar i sin trygga tillvaro - en trygg tillvaro som faktiskt blir mer otrygg om man låter fartdåren Söder fortsätta utmana rättssamhället med sin mördarmaskin till bil."
Problemet för dem som stöder etablissemangspartier, i det här fallet moderaterna, är att de alltid kastar sten i glashus när de ska kritisera andra.
Färskt på näthinnan har vi Bildt och Billström som slingrat sig likt såpade ålar för att slippa konfrontera vad de sa till amerikanske ambassadören i Bagdad 2007.
Moderaterna har ett antal ministrar som avslöjats med eller misstänkts för diverse oegentligheter (se längst ner) och avgått. Inom moderaterna återfinns också ett förhållandevis stort antal lokala politiker som de senaste åren dömts från för allt från stöld och misshandel till barnpornografibrott.
Sist men inte minst har vi Carl Bildt som suttit i styrelsen för Lundin Petroleum under en period när de gjorde affärer i Sudan med den förmodligen värsta massmördaregimen sedan röda khmererna. Att ha en utrikesminister som figurerar i en utredning för folkrättsbrott borde stämma till eftertanke även hos den mest inbilske på den moderata punschverandan.
Man kan säga att Björn Söders verkliga misstag var att han inte betedde sig som andra riksdagsledamöter och åkte taxi på det allmännas bekostnad. Personligen hoppas jag att de aldrig kommer bete sig som de andra riksdagsledamöterna.
Moderata ministrar med fingrarna i syltburken
Maria Sigrid Astrid Borelius, handelsminister 6-14 oktober 2006. Svart arbetskraft i hemmet, ej betalat TV-licens, skrivit över sommarhuset på företag på Jersey.
Marie Cecilia Stegö Chilò, kulturminister 6-16 oktober 2006. Svart arbetskraft i hemmet, aldrig betalat TV-licens av ideologiska skäl.
Ewa Ulrica Schenström, statssekreterare 2006-2007. Berusad under tjänstetid och fångad på bild när hon hånglade med TV4:s politiske reporter Anders Philblad på en restaurang.
Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister 2006-2010. Avgick i samband med anklagelser om sexköp av prostituerad kvinna.
Ewa Helena Björling, handelsminister 2007 - ? Fortkörning, svartbygge, svart arbetskraft i hemmet och vid svartbygget samt miljöbrott.
Tillägg: Två andra prominenta moderater som fått rubriker är Per Bill (fylleri/mt för våldsamt motstånd) och Anders Björck (fylleri, tjafsat med polisen).
Marie Cecilia Stegö Chilò, kulturminister 6-16 oktober 2006. Svart arbetskraft i hemmet, aldrig betalat TV-licens av ideologiska skäl.
Ewa Ulrica Schenström, statssekreterare 2006-2007. Berusad under tjänstetid och fångad på bild när hon hånglade med TV4:s politiske reporter Anders Philblad på en restaurang.
Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister 2006-2010. Avgick i samband med anklagelser om sexköp av prostituerad kvinna.
Ewa Helena Björling, handelsminister 2007 - ? Fortkörning, svartbygge, svart arbetskraft i hemmet och vid svartbygget samt miljöbrott.
Tillägg: Två andra prominenta moderater som fått rubriker är Per Bill (fylleri/mt för våldsamt motstånd) och Anders Björck (fylleri, tjafsat med polisen).
YA, KB, SVT, Ekot, HD
fredag 28 januari 2011
Vad är det för fel på svensk film?
För en tid sedan nappade jag på ett erbjudande att bredda mitt kanalutbud. Jag var mest ute efter dokumentärkanalerna men i paketet ingick även SF-kanalen.
När jag läste Mårten Blomkvists syrliga recension av den svenska actionfilmen "Gränsen" vilken han beskriver som "'Rambo' möter adventskalendern" så blev jag påmind om vilken märklig företeelse svensk film är.
Jag har aldrig hyst någon större beundran för svensk film. Jag har uppfattat den som småborgerlig, självupptagen och med några få undantag talanglös. Dess fundament tycks vara skildringar av medelklassäktenskap i förfall, polisfilmer som är bonniga karikatyrer i jämförelse med sina brittiska och amerikanska motsvarigheter och komedier som är så usla att de borde klassas som brott mot mänskligheten.
Ska man lyfta fram något positivt så är det att man under en period lyckades att göra hygglig barnfilm, men det berodde i stor utsträckning på att man hade Astrid Lindgrens böcker att utgå från.
När jag fick SF-kanalen tänkte jag att jag ska ge svensk film chansen igen. Det kan ju vara bra att ompröva sina förutfattade meningar då och då.
Efter att ha lidit mig igenom ett antal svenska filmer så är jag nu mer förhärdad än någonsin i mitt förakt gentemot den delen av kultursektorn. Dessutom har några till fallit av sina piedestaler så som Roy Andersson och Hasse Alfredsson vilka jag i min enfald trodde var bra för att alla sa det. Collin Nutley har jag skrivit om tidigare.
En prisgala var tionde år skulle kunna räcka, mest för att avtacka de som gått i pension eller säga något snällt om de som dött. I övrigt vill jag ha mina skattepengar tillbaka.*
* Ja, jag vet att Gränsen inte fick något filmstöd, det är de som fick jag syftar på.
Rörande filmen Gränsen ska det i rättvisans namn påpekas att den fick något bättre betyg av GP och SvD.
När jag läste Mårten Blomkvists syrliga recension av den svenska actionfilmen "Gränsen" vilken han beskriver som "'Rambo' möter adventskalendern" så blev jag påmind om vilken märklig företeelse svensk film är.
Jag har aldrig hyst någon större beundran för svensk film. Jag har uppfattat den som småborgerlig, självupptagen och med några få undantag talanglös. Dess fundament tycks vara skildringar av medelklassäktenskap i förfall, polisfilmer som är bonniga karikatyrer i jämförelse med sina brittiska och amerikanska motsvarigheter och komedier som är så usla att de borde klassas som brott mot mänskligheten.
Ska man lyfta fram något positivt så är det att man under en period lyckades att göra hygglig barnfilm, men det berodde i stor utsträckning på att man hade Astrid Lindgrens böcker att utgå från.
När jag fick SF-kanalen tänkte jag att jag ska ge svensk film chansen igen. Det kan ju vara bra att ompröva sina förutfattade meningar då och då.
Efter att ha lidit mig igenom ett antal svenska filmer så är jag nu mer förhärdad än någonsin i mitt förakt gentemot den delen av kultursektorn. Dessutom har några till fallit av sina piedestaler så som Roy Andersson och Hasse Alfredsson vilka jag i min enfald trodde var bra för att alla sa det. Collin Nutley har jag skrivit om tidigare.
En prisgala var tionde år skulle kunna räcka, mest för att avtacka de som gått i pension eller säga något snällt om de som dött. I övrigt vill jag ha mina skattepengar tillbaka.*
* Ja, jag vet att Gränsen inte fick något filmstöd, det är de som fick jag syftar på.
Rörande filmen Gränsen ska det i rättvisans namn påpekas att den fick något bättre betyg av GP och SvD.
torsdag 27 januari 2011
Demokratins oundvikliga seger?
Här och där i media ägnar man sig åt önsketänkande rörande vad som ska följa efter oroligheterna som spritt sig över delar av Nordafrika. Man förutspår hur de vittrande diktaturerna i arabvärlden ska kollapsa och demokrati införas.
Det är inte omöjligt att de första sker men man ska nog inte göra sig så stora förhoppningar om det andra.
Det är inte så att jag hoppas att de får fel, en demokratisering vore alla fall i teorin högst önskvärd. Problemet är att det egentligen inte finns särskilt mycket som talar för att de kommer att ske, eller att det fungerar om det händer.
Det här är en del av världen utan demokratiskt tradition. Det är en region präglad av starka ekonomiska, sociala, etniska och religiösa motsättningar. Deras moderna historia är en studie i statskupper, krig, korruption och kaos. De stabila perioderna har infunnit sig när despoter varit starka nog att kväsa allt motstånd. Förr eller senare har diktaturens vanstyre, klientelism och allmänna förhatlighet gjort att den störtats. Sedan har cykeln börjat om.
När folket störtade Shahen i Iran 1979 så var det initialt en koalition av liberaler, socialister och islamister som drev på. Efter det utmanövrerade islamisterna raskt sina rivaler och resten är historia.
Den opposition som finns mot diktaturerna i Nordafrika och Mellanöstern är oftast islamistisk, inte västerländskt liberal. Det muslimska brödraskapet har ett förhållandevis starkt stöd i bland annat Egypten, betydligt mer våldsamma grupperingar ligger i startgroparna på andra ställen.
Om det sker ett skifte i MENA-regionen från militärstödda autokratier till islamska teokratier (eventuellt via demokratiska val på vägen) så riskerar det förra årtiondets konfrontation mellan Islam och Västvärlden att te sig som lugnet före stormen.
Men visst ska vi hoppas på demokrati, pluralism, fred, välstånd och Star Trek für alle. Ungefär på samma sätt som man kan hoppas på att vinna på Lotto. Under tiden kan det vara en bra idé att skissa lite löst på plan B...
DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN
GP, GP, GP, GP
SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD
Dagen , HD, Allehanda, AB, Exp, SR, SVT
Det är inte omöjligt att de första sker men man ska nog inte göra sig så stora förhoppningar om det andra.
Det är inte så att jag hoppas att de får fel, en demokratisering vore alla fall i teorin högst önskvärd. Problemet är att det egentligen inte finns särskilt mycket som talar för att de kommer att ske, eller att det fungerar om det händer.
Det här är en del av världen utan demokratiskt tradition. Det är en region präglad av starka ekonomiska, sociala, etniska och religiösa motsättningar. Deras moderna historia är en studie i statskupper, krig, korruption och kaos. De stabila perioderna har infunnit sig när despoter varit starka nog att kväsa allt motstånd. Förr eller senare har diktaturens vanstyre, klientelism och allmänna förhatlighet gjort att den störtats. Sedan har cykeln börjat om.
När folket störtade Shahen i Iran 1979 så var det initialt en koalition av liberaler, socialister och islamister som drev på. Efter det utmanövrerade islamisterna raskt sina rivaler och resten är historia.
Den opposition som finns mot diktaturerna i Nordafrika och Mellanöstern är oftast islamistisk, inte västerländskt liberal. Det muslimska brödraskapet har ett förhållandevis starkt stöd i bland annat Egypten, betydligt mer våldsamma grupperingar ligger i startgroparna på andra ställen.
Om det sker ett skifte i MENA-regionen från militärstödda autokratier till islamska teokratier (eventuellt via demokratiska val på vägen) så riskerar det förra årtiondets konfrontation mellan Islam och Västvärlden att te sig som lugnet före stormen.
Men visst ska vi hoppas på demokrati, pluralism, fred, välstånd och Star Trek für alle. Ungefär på samma sätt som man kan hoppas på att vinna på Lotto. Under tiden kan det vara en bra idé att skissa lite löst på plan B...
DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN
GP, GP, GP, GP
SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD
Dagen , HD, Allehanda, AB, Exp, SR, SVT
Maktens prioriteringar
Jag hade egentligen tänkt skriva om dagens riksdagsdebatt kring islamism och dess eftermäle men efter att ha läst Oskoreis analys hänvisar jag istället direkt till den.
En av de saker Oskorei nämner är hur (v) och (mp) bagatelliserar homofobin i förorterna för att fortsatt oproblematiskt kunna hylla mångkulturen. Jag har tidigare skrivit om att vår nomenklatura snart kommer att tvingas välja vilka av sina klientgrupper man vill behålla eftersom de inte fungerar tillsammans.
Trots allt sitt snack om HBT-frågor så vet både (v) och (mp) att framtidens väljare knappast finns i HBT-rörelsen. De finns i den snabbt växande muslimska befolkningen med hög invandring och hög nativitet.
Sist vill jag bara i korthet kommentera debattartikeln skriven av tre chefer på Utbildningsradion. UR har länge varit en varböld av vänsterextremism och politiskt korrekthet även jämfört med övriga SVT, vilket säger en del. Den här artikeln förstärker det intrycket.
I korthet går artikel ut på att man är upprörd över att man kritiseras på nätet. Upprörd är en underdrift, maktens megafoner har reagerat med hysteri över att bli ifrågasatta. Artikeln är otäck för den blottlägger än en gång den totalitära syn på meningsmotståndare som dessa makthavare har.
Det räcker med att de ska bli motsagda i vilket obskyrt sammanhang som helst för att det ömsom ska utlösa raseri, ömsom hulkande självömkan. Att man jämställer islamistiska självmordsbombningar med rasistiska plumpheter på oredovisade hemsidor på nätet vittnar om vilken världsbild (och självbild) de har.
De exempel på rasism man har saxat här och där på nätet är förstås helt ointressanta i det stora hela eftersom man kan hitta vilka åsikter som helst på nätet. De fungerar bara som ett alibi för slutklämmen i artikeln:
DN, AB
En av de saker Oskorei nämner är hur (v) och (mp) bagatelliserar homofobin i förorterna för att fortsatt oproblematiskt kunna hylla mångkulturen. Jag har tidigare skrivit om att vår nomenklatura snart kommer att tvingas välja vilka av sina klientgrupper man vill behålla eftersom de inte fungerar tillsammans.
Trots allt sitt snack om HBT-frågor så vet både (v) och (mp) att framtidens väljare knappast finns i HBT-rörelsen. De finns i den snabbt växande muslimska befolkningen med hög invandring och hög nativitet.
Sist vill jag bara i korthet kommentera debattartikeln skriven av tre chefer på Utbildningsradion. UR har länge varit en varböld av vänsterextremism och politiskt korrekthet även jämfört med övriga SVT, vilket säger en del. Den här artikeln förstärker det intrycket.
I korthet går artikel ut på att man är upprörd över att man kritiseras på nätet. Upprörd är en underdrift, maktens megafoner har reagerat med hysteri över att bli ifrågasatta. Artikeln är otäck för den blottlägger än en gång den totalitära syn på meningsmotståndare som dessa makthavare har.
Det räcker med att de ska bli motsagda i vilket obskyrt sammanhang som helst för att det ömsom ska utlösa raseri, ömsom hulkande självömkan. Att man jämställer islamistiska självmordsbombningar med rasistiska plumpheter på oredovisade hemsidor på nätet vittnar om vilken världsbild (och självbild) de har.
De exempel på rasism man har saxat här och där på nätet är förstås helt ointressanta i det stora hela eftersom man kan hitta vilka åsikter som helst på nätet. De fungerar bara som ett alibi för slutklämmen i artikeln:
"Sverige har en ny grundlag från årsskiftet med stärkta skrivningar mot diskriminering och förtryck av människor på grund av etnisk bakgrund eller sexuell läggning. Dessa skärpningarna behövs. Varken politiker eller journalister ska låta skrämma sig till tystnad."
Man hymlar inte med vad man vill; leta rätt på dem som är emot oss och straffa dem. Åt helvete med åsikts- och yttrandefrihet, ingenting får hindra Projektet. Allt motstånd måste krossas.
De vet att de aldrig kan vinna debatten så därför vill de tysta den. UR är ett bra exempel på hur kulturmarxistisk infiltration av samhällsfunktioner fungerar och vad den leder till.
DN, AB
onsdag 26 januari 2011
Den ohälsosamma ateismen
På SvD Brännpunkt finns idag en debattartikel om hur forskning visar att människor med och tro mår bättre fysiskt och psykiskt än ateister.
Det är egentligen inte så konstigt, människan är i grund och botten en religiös varelse. Oavsett vilken tidsperiod, världsdel eller civilisation man studerar så återfinns alltid religionen där som en röd tråd i den mänskliga gärningen. Vissa perioder och kulturer var mer profana än andra, men religiositeten fanns alltid där.
Det betyder inte att man kan likställa all religion, eller att alla religioner är lika goda. Precis som med ideologier finns det en skala från det helande till det förstörande och hatiska. Min poäng är att människan har ett starkt behov av det andliga.
I det ljuset är den våg av ateism som svept över Västvärlden det senaste seklet en intressant historisk anomali. Jag överlåter åt mer kunniga att analysera varför, men man kan konstatera att marxismen och kapitalismen gjorde gemensam sak mot allt sakralt som stod i vägen för deras materialism. De gjorde ett mycket effektivt jobb, i synnerhet i Sverige.
Kanske är det därför som svenska ateister ofta reagerar med ett sådant ursinne när religiositet kommer på tal? Man har redan korat sig till segrare i den existentiella dragkampen och ändå dyker människor med Tro upp gång på gång. I kommentarsfältet till debattartikeln i SvD upprepas samma mönster som alltid i de här sammanhangen; ateisterna blir rasande när något som strider mot deras världsbild torgförs.
Allt för ofta beter man sig på samma sätt som man anklagar de religiösa för att göra. Man är dogmatisk, intolerant och oemottaglig för argument. Man kastar ur sig begrepp som förnuft, upplysning och rationalitet som om de vore magiska amuletter man kan skrämma bort sina motståndare med.
Man gör vetenskapen till sin religion som om den skulle rymma färre motsägelser, maktmissbruk och förbrytelser än organiserad religion. Oppenheimers atombomb? Habers Cyklon-B? Rashygien och tvångssterilieringar? Neurosedyn? Allt detta var resultatet av vetenskap som ansågs vara av yppersta klass när det begav sig.
Vill man hoppa till vår tid kan global uppvärmning, genusteori, mångkultur och genmanipulering nämnas. Alla dessa är uppburna vetenskaper vilka erhåller enorma resurser då de anses ge nyckeln till den ljusnande framtid vi lovats av Makten.
Då förlitar jag mig hellre på Gud.
Vetenskapen har fört mycket gott med sig, men den ska inte sättas på piedestal mer än något annat skapat av människohand.
Lite mer ödmjukhet från ateister såsom Humanisterna skulle inte bara vara klädsamt, de skulle kanske också må bättre av det?
Det är egentligen inte så konstigt, människan är i grund och botten en religiös varelse. Oavsett vilken tidsperiod, världsdel eller civilisation man studerar så återfinns alltid religionen där som en röd tråd i den mänskliga gärningen. Vissa perioder och kulturer var mer profana än andra, men religiositeten fanns alltid där.
Det betyder inte att man kan likställa all religion, eller att alla religioner är lika goda. Precis som med ideologier finns det en skala från det helande till det förstörande och hatiska. Min poäng är att människan har ett starkt behov av det andliga.
I det ljuset är den våg av ateism som svept över Västvärlden det senaste seklet en intressant historisk anomali. Jag överlåter åt mer kunniga att analysera varför, men man kan konstatera att marxismen och kapitalismen gjorde gemensam sak mot allt sakralt som stod i vägen för deras materialism. De gjorde ett mycket effektivt jobb, i synnerhet i Sverige.
Kanske är det därför som svenska ateister ofta reagerar med ett sådant ursinne när religiositet kommer på tal? Man har redan korat sig till segrare i den existentiella dragkampen och ändå dyker människor med Tro upp gång på gång. I kommentarsfältet till debattartikeln i SvD upprepas samma mönster som alltid i de här sammanhangen; ateisterna blir rasande när något som strider mot deras världsbild torgförs.
Allt för ofta beter man sig på samma sätt som man anklagar de religiösa för att göra. Man är dogmatisk, intolerant och oemottaglig för argument. Man kastar ur sig begrepp som förnuft, upplysning och rationalitet som om de vore magiska amuletter man kan skrämma bort sina motståndare med.
Man gör vetenskapen till sin religion som om den skulle rymma färre motsägelser, maktmissbruk och förbrytelser än organiserad religion. Oppenheimers atombomb? Habers Cyklon-B? Rashygien och tvångssterilieringar? Neurosedyn? Allt detta var resultatet av vetenskap som ansågs vara av yppersta klass när det begav sig.
Vill man hoppa till vår tid kan global uppvärmning, genusteori, mångkultur och genmanipulering nämnas. Alla dessa är uppburna vetenskaper vilka erhåller enorma resurser då de anses ge nyckeln till den ljusnande framtid vi lovats av Makten.
Då förlitar jag mig hellre på Gud.
Vetenskapen har fört mycket gott med sig, men den ska inte sättas på piedestal mer än något annat skapat av människohand.
Lite mer ödmjukhet från ateister såsom Humanisterna skulle inte bara vara klädsamt, de skulle kanske också må bättre av det?
måndag 24 januari 2011
TT förnekar sig inte
Ikväll möttes biskop Eva Brunne och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i en diskussion i Engelbrektskyrkan i Stockholm. TT rapporterade och det råder inget större tvivel om var de själva har sina sympatier.
Med en ingress som lyder "På måndagskvällen lyckades sverigedemokraten Jimmie Åkesson tygla sina känslor i kyrkan och föra ett samtal med biskop Eva Brunne" anslår man tonen för artikeln och sedan rullar det på.
Man beskriver händelsen i oktober som att Sverigedemokraterna hade känt sig attackerade för att biskopen i allmänna ordalag talat om rasism. Nu var ju biskopens tal ett ganska tydligt angrepp på SD och inget annat, men det är ingen idé att förvänta sig sådan uppriktighet från etablissemangsmedia.
Avslutningen är nästan värd att använda som undervisningsmaterial när man vill ge exempel på vinklad nyhetsrapportering:
"Som avslutning vände sig Brunne mot Åkesson och bad honom att inte måla in sig 'i ett hörn'. Hon sade också, vänd till åhörarna:
– Jag hoppas att alla fortsätter vara nyfikna, nyfikna på dem vi inte känner så väl.
När sista ordet fallit i kyrkan möttes deltagarna i samtalet av en applåd från publiken. Jimmie Åkesson fördes ut bakvägen av sina livvakter."
Läsaren ska förstå att biskopen är tolerant och nobel medan den hemske Åkesson flyr bakvägen i skydd av sina livvakter. Det är som hämtat från en söndagsmatiné. Om något saknades var det att Åkesson skulle haft lapp för ögat, krokprotes istället för hand och morrat något om att han ska hämnas i uppföljaren.
Undertecknad blir numera mer road av än upprörd över sådana här artiklar, men det är fortfarande usel journalistik.
SvD, DN, GP, Dagen
Med en ingress som lyder "På måndagskvällen lyckades sverigedemokraten Jimmie Åkesson tygla sina känslor i kyrkan och föra ett samtal med biskop Eva Brunne" anslår man tonen för artikeln och sedan rullar det på.
Man beskriver händelsen i oktober som att Sverigedemokraterna hade känt sig attackerade för att biskopen i allmänna ordalag talat om rasism. Nu var ju biskopens tal ett ganska tydligt angrepp på SD och inget annat, men det är ingen idé att förvänta sig sådan uppriktighet från etablissemangsmedia.
Avslutningen är nästan värd att använda som undervisningsmaterial när man vill ge exempel på vinklad nyhetsrapportering:
"Som avslutning vände sig Brunne mot Åkesson och bad honom att inte måla in sig 'i ett hörn'. Hon sade också, vänd till åhörarna:
– Jag hoppas att alla fortsätter vara nyfikna, nyfikna på dem vi inte känner så väl.
När sista ordet fallit i kyrkan möttes deltagarna i samtalet av en applåd från publiken. Jimmie Åkesson fördes ut bakvägen av sina livvakter."
Läsaren ska förstå att biskopen är tolerant och nobel medan den hemske Åkesson flyr bakvägen i skydd av sina livvakter. Det är som hämtat från en söndagsmatiné. Om något saknades var det att Åkesson skulle haft lapp för ögat, krokprotes istället för hand och morrat något om att han ska hämnas i uppföljaren.
Undertecknad blir numera mer road av än upprörd över sådana här artiklar, men det är fortfarande usel journalistik.
SvD, DN, GP, Dagen
Självmord? Kulturellt missförstånd? SD:s fel?
Ännu en självmordsbombning, den här gången på Moskvas internationella flygplats Domodedovo. I skrivande stund rapporteras 30 döda och 120 skadade. Vi får se vad slutnotan hamnar på. Ännu en meningslös, fruktansvärd tragedi där oskyldiga människor offras.
Vad har vi att vänta den närmaste tiden? Nu syftar jag inte på terrordådet utan reaktionerna i etablissemangsmedia här hemma.
Man kan anta att det just nu sitter ett antal journalister på redaktioner landet runt och hoppas innerligt att terroristerna ska vara kristna, hinduer, buddister, shintoister, ryska nationalister, asadyrkare, amish eller någon som blivit utröstad ur Let's Dance. Vad som helst men inte muslimer.
Men vi vet vad svaret kommer bli. Man behöver inte kunna ett skvatt om salafism, wahabism eller ens Islam i sin vidaste bemärkelse för att komma till den slutsatsen. Det räcker med att ha ett hum om statistiken för självmordsbombningar de senaste 25 åren så är kandidaten given.
Skulle man fördela den statistiken i staplar för olika religioner, filosofier och ideologier så skulle det se ut som ett småstugeområde med en skyskrapa i mitten.
Så vad ska man hitta på den här gången för att trivialisera tragedin? Ett självmord som blev lite mer omfattande än det i Stockholm? Jan Guillou kanske kommer att upprepa sin anklagelse att det är den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom det här terrordådet också? Enligt Guillou spränger ryska säkerhetstjänsten sina egna medborgare i luften då och då för att ge islamisterna i Kaukasus dåligt rykte. Som om de skulle behöva hjälp med det (minns Beslan)...
Mattias Gardell kommer rasa mot alla islamofober. Igen.
Britta Svensson på Expressen drar en ny dumdryg parallell mellan fotbollshuliganer och jihadister och uppmanar oss att vara lydiga dhimmis så kanske de skonar oss.
Ett antal kulturjournalister kommer tycka det är ryssarnas eget fel och det finns alltid någon idiot som ska skylla på Sverigedemokraterna.
Ett antal imamer och andra muslimska potentater kommer att gråta ut i media över att muslimerna får dåligt rykte. Helena Benaouda kommer att bedyra i TV4 att hon inte hade en aaaaaaning om att kusin X eller svärson Y var inblandad och Leif Karlsson/Abd al Haqq Kielan kommer att se tröttare ut än vanligt när han ska förklara exakt hur Islam är fredens religion.
Magnus Ranstorp kommer att analysera vad som faktiskt har hänt och bli anklagad för att vara islamofob. Igen.
Regeringen kommer att öka anslagen till muslimska organisationer och gratulera sig själva till en stor seger i kampen mot "intoleransen".
Om två år kommer Wikileaks dra ner byxorna på regeringen när de visar sig att de kände till attentatet i förväg men valde att gömma sig i Rosenbads källare istället för att varna ryssarna.
Kom gärna med fler förslag i kommentarsfältet...
P.S. Som vanligt tar Aftonbladet och Expressen det säkra före det osäkra och tillåter inga länkande bloggar att synas vid deras artiklar när det rör Islam och terror. D.S
SvD, DN, GP, Dagen, HD, Allehanda
DN, DN, DN, SvD, SvD, GP
Vad har vi att vänta den närmaste tiden? Nu syftar jag inte på terrordådet utan reaktionerna i etablissemangsmedia här hemma.
Man kan anta att det just nu sitter ett antal journalister på redaktioner landet runt och hoppas innerligt att terroristerna ska vara kristna, hinduer, buddister, shintoister, ryska nationalister, asadyrkare, amish eller någon som blivit utröstad ur Let's Dance. Vad som helst men inte muslimer.
Men vi vet vad svaret kommer bli. Man behöver inte kunna ett skvatt om salafism, wahabism eller ens Islam i sin vidaste bemärkelse för att komma till den slutsatsen. Det räcker med att ha ett hum om statistiken för självmordsbombningar de senaste 25 åren så är kandidaten given.
Skulle man fördela den statistiken i staplar för olika religioner, filosofier och ideologier så skulle det se ut som ett småstugeområde med en skyskrapa i mitten.
Så vad ska man hitta på den här gången för att trivialisera tragedin? Ett självmord som blev lite mer omfattande än det i Stockholm? Jan Guillou kanske kommer att upprepa sin anklagelse att det är den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom det här terrordådet också? Enligt Guillou spränger ryska säkerhetstjänsten sina egna medborgare i luften då och då för att ge islamisterna i Kaukasus dåligt rykte. Som om de skulle behöva hjälp med det (minns Beslan)...
Mattias Gardell kommer rasa mot alla islamofober. Igen.
Britta Svensson på Expressen drar en ny dumdryg parallell mellan fotbollshuliganer och jihadister och uppmanar oss att vara lydiga dhimmis så kanske de skonar oss.
Ett antal kulturjournalister kommer tycka det är ryssarnas eget fel och det finns alltid någon idiot som ska skylla på Sverigedemokraterna.
Ett antal imamer och andra muslimska potentater kommer att gråta ut i media över att muslimerna får dåligt rykte. Helena Benaouda kommer att bedyra i TV4 att hon inte hade en aaaaaaning om att kusin X eller svärson Y var inblandad och Leif Karlsson/Abd al Haqq Kielan kommer att se tröttare ut än vanligt när han ska förklara exakt hur Islam är fredens religion.
Magnus Ranstorp kommer att analysera vad som faktiskt har hänt och bli anklagad för att vara islamofob. Igen.
Regeringen kommer att öka anslagen till muslimska organisationer och gratulera sig själva till en stor seger i kampen mot "intoleransen".
Om två år kommer Wikileaks dra ner byxorna på regeringen när de visar sig att de kände till attentatet i förväg men valde att gömma sig i Rosenbads källare istället för att varna ryssarna.
Kom gärna med fler förslag i kommentarsfältet...
P.S. Som vanligt tar Aftonbladet och Expressen det säkra före det osäkra och tillåter inga länkande bloggar att synas vid deras artiklar när det rör Islam och terror. D.S
SvD, DN, GP, Dagen, HD, Allehanda
DN, DN, DN, SvD, SvD, GP
Den perfekta stormen i vattenglaset
Turerna kring Billströms och Bildts diplomatbrev har fått rätt många att häpna över det ramaskri som följt. Det är egentligen inget konstigt som står i dokumentet.
Det anmärkningsvärda är väl snarare hycklet som den borgliga regeringen ägnar sig åt, med en utrikesminister som åker till Landskrona i valrörelsen för att hetsa mot SD för att de tar upp samma problem han själv beklagat sig över på plats i Irak några år tidigare.
Många suckar och säger att avslöjandet i sig är en storm i ett vattenglas.
Det anmärkningsvärda är väl snarare hycklet som den borgliga regeringen ägnar sig åt, med en utrikesminister som åker till Landskrona i valrörelsen för att hetsa mot SD för att de tar upp samma problem han själv beklagat sig över på plats i Irak några år tidigare.
Många suckar och säger att avslöjandet i sig är en storm i ett vattenglas.
Visst är det en storm i ett vattenglas, men vårt kära etablissemang är väldigt bra på att storma i vattenglas. Man skulle nästan kunna säga att det är deras favoritstormande; teatraliska tjafs om uttalanden, obetalda TV-licenser eller vem som hånglar med vem på fyllan.
När det gäller riktiga kriser som Estonia, tsunamin och bombdåden i Stockholm så är brukar de reagera med förnekelse, handfallenhet eller utstuderad likgiltighet.
En spilld drink i baren på Titanic är ett mycket mer greppbart problem för dem än isberget föröver. De skulle inte vara vårt kära etablissemang annars.
När det gäller riktiga kriser som Estonia, tsunamin och bombdåden i Stockholm så är brukar de reagera med förnekelse, handfallenhet eller utstuderad likgiltighet.
En spilld drink i baren på Titanic är ett mycket mer greppbart problem för dem än isberget föröver. De skulle inte vara vårt kära etablissemang annars.
lördag 22 januari 2011
Lögn, förbannad lögn och Demkers statistik
SvD spinner vidare på Piff & Puffs klavertramp där de beskrivit de irakiska invandrarna som svårintegrerade, outbildade och lagda åt hedersmord.
Även i övrig media har man ryckt ut för att försvara irakiernas berikande effekt på Sverige. Fattas bara! Man gör det oftast med uppbyggliga anekdoter om enskilda personers framgångar, vilket inte säger något om helheten, men den okritiske läsaren kan lätt få intrycket att man har motbevisat påståendet i diplomatrapporten.
I SvD:s artikel har man kallat in Marie Demker för att bidra med vetenskaplig fernissa. Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet med en egen nisch. Hon har sedan 90-talet publicerat studier på årlig (?) basis som visar att "flyktingmotståndet" minskar (exempel) och att Sverigedemokraternas opinionsmässiga undergång är nära förestående. Det måste ha sugit att vara Marie Demker den 19 september 2010. Jag önskar att jag hade kunnat vara där för att se det.
Demkers resultat som upprepas år efter år blev synat i sömmarna redan 2002 i en debattartikel i Jyllandsposten (återgiven här). Resultatet var inte smickrande för Demkers trovärdighet.
Demker, Bjereld, Dencik med flera är vårt tids lysenkoister. Historiens dom över dem kommer att bli därefter.
Tidigare inlägg i ämnet
Blåkullavänstern på krigsstigen
Propganda förklädd till expertis
SVT
Även i övrig media har man ryckt ut för att försvara irakiernas berikande effekt på Sverige. Fattas bara! Man gör det oftast med uppbyggliga anekdoter om enskilda personers framgångar, vilket inte säger något om helheten, men den okritiske läsaren kan lätt få intrycket att man har motbevisat påståendet i diplomatrapporten.
I SvD:s artikel har man kallat in Marie Demker för att bidra med vetenskaplig fernissa. Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet med en egen nisch. Hon har sedan 90-talet publicerat studier på årlig (?) basis som visar att "flyktingmotståndet" minskar (exempel) och att Sverigedemokraternas opinionsmässiga undergång är nära förestående. Det måste ha sugit att vara Marie Demker den 19 september 2010. Jag önskar att jag hade kunnat vara där för att se det.
Demkers resultat som upprepas år efter år blev synat i sömmarna redan 2002 i en debattartikel i Jyllandsposten (återgiven här). Resultatet var inte smickrande för Demkers trovärdighet.
Demker, Bjereld, Dencik med flera är vårt tids lysenkoister. Historiens dom över dem kommer att bli därefter.
Tidigare inlägg i ämnet
Blåkullavänstern på krigsstigen
Propganda förklädd till expertis
SVT
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
