Den ohälsosamma ateismen

På SvD Brännpunkt finns idag en debattartikel om hur forskning visar att människor med och tro mår bättre fysiskt och psykiskt än ateister.

Det är egentligen inte så konstigt, människan är i grund och botten en religiös varelse. Oavsett vilken tidsperiod, världsdel eller civilisation man studerar så återfinns alltid religionen där som en röd tråd i den mänskliga gärningen. Vissa perioder och kulturer var mer profana än andra, men religiositeten fanns alltid där.

Det betyder inte att man kan likställa all religion, eller att alla religioner är lika goda. Precis som med ideologier finns det en skala från det helande till det förstörande och hatiska. Min poäng är att människan har ett starkt behov av det andliga.

I det ljuset är den våg av ateism som svept över Västvärlden det senaste seklet en intressant historisk anomali. Jag överlåter åt mer kunniga att analysera varför, men man kan konstatera att marxismen och kapitalismen gjorde gemensam sak mot allt sakralt som stod i vägen för deras materialism. De gjorde ett mycket effektivt jobb, i synnerhet i Sverige.

Kanske är det därför som svenska ateister ofta reagerar med ett sådant ursinne när religiositet kommer på tal? Man har redan korat sig till segrare i den existentiella dragkampen och ändå dyker människor med Tro upp gång på gång. I kommentarsfältet till debattartikeln i SvD upprepas samma mönster som alltid i de här sammanhangen; ateisterna blir rasande när något som strider mot deras världsbild torgförs.

Allt för ofta beter man sig på samma sätt som man anklagar de religiösa för att göra. Man är dogmatisk, intolerant och oemottaglig för argument. Man kastar ur sig begrepp som förnuft, upplysning och rationalitet som om de vore magiska amuletter man kan skrämma bort sina motståndare med.

Man gör vetenskapen till sin religion som om den skulle rymma färre motsägelser, maktmissbruk och förbrytelser än organiserad religion. Oppenheimers atombomb? Habers Cyklon-B? Rashygien och tvångssterilieringar? Neurosedyn? Allt detta var resultatet av vetenskap som ansågs vara av yppersta klass när det begav sig.

Vill man hoppa till vår tid kan global uppvärmning, genusteori, mångkultur och genmanipulering nämnas. Alla dessa är uppburna vetenskaper vilka erhåller enorma resurser då de anses ge nyckeln till den ljusnande framtid vi lovats av Makten.  

Då förlitar jag mig hellre på Gud.

Vetenskapen har fört mycket gott med sig, men den ska inte sättas på piedestal mer än något annat skapat av människohand.

Lite mer ödmjukhet från ateister såsom Humanisterna skulle inte bara vara klädsamt, de skulle kanske också må bättre av det?