Kriminella ligor stänger Louvren

BBC rapporterar att aggressiva ligor med ficktjuvar gjort att Louvren hållit stängt på grund av en strejk bland de anställda. Ligorna har blivit allt mer våldsamma och personalen är rädd för att gå till jobbet. Vad BBC inte nämner är att det här till stor del rör sig om zigenska grupperingar från Rumänien och Bulgarien.

På den här hemsidan kan man läsa mer och se fotografier.

När ska vi börja slå tillbaks?

 Enligt uppgift är offret förståndshandikappat.

Medietroll förfasar sig över näthatare

I SvD Kultur recenseras Lisa Bjurwalds bok Skrivbordskrigarna av SvD.s kulturchef Martin Jönsson. Lisa Bjurwald är en av de mer rabiata politrukerna i etablissemangsmedia och har byggt sin karriär på att demonisera den sverigevänliga rörelsen. Över tid verkar hennes avsky mot oliktänkande och yttrandefrihet bli allt mer manisk och nu släpper hon således en bok på temat kallad "Skrivbordkrigarna".

Titeln blir oavsiktligt komisk då det epitetet snarare sammanfattar Bjurwalds yrkesgärning än många av dem hon brännmärker. Det är människor som inte trycker i något av etablissemangsreservaten i Stockholm utan lever i den mångkulturella verklighet som Bjurwald och hennes gelikar hyllar men aldrig beblandar sig med.

Vad som på egen merit är ett undermåligt alster, som Bjurwalds egna gymnasiebetyg för övrigt, får i etablissemangsmedia en nästan absurd uppmärksamhet och lyfts fram som en litterär händelse. Den måste dock vara en rätt trist historia för trots att de så gärna vill, som Jönsson i det här fallet, så kan man inte få ur sig några superlativ. Han tycker att det är viktig propaganda men den tillför inget nytt och är inte särskilt kul att läsa. En rätt hård dom för att komma från en av hennes egna.

På ett plan ska man vara tacksam för sådana som Lisa Bjurwald, Åsa Linderborg och de andra i nackskottsvänstern. De gör det tydligt vilken mentalitet som frodas hos makthavarna och deras medietroll och hur viktigt det är vi saboterar deras projekt och irriterar dem närhelst det är möjligt.

Allra underdånigast,
K

Fria Tider om Nasrin Sjögrens kritik av Lisa Bjurwald. 

Anpasslig jihadism

När det här skrivs pågår belägringen av Mohamed Merah i Toulouse fortfarande. Det är ingen vågad gissning att slutet kommer under kommande natt och att det blir våldsamt.

Vid tidigare islamistiska terrordåd i Europa har jihadisterna ofta dött i attacken såsom i Stockholm 2010 och London 2005 eller valt martyrdöden när de blivit inringade av myndigheterna såsom i Madrid 2004.

France24 beskrev ikväll att när Merah kontaktat dem hade han varit samlad, välformulerad och mycket artig. Det låter som någon med en plan eller åtminstone ett kyligt sinnelag under pressade omständigheter. Möjligtvis kommer jihadiströrelsen i Mohamed Merah få den Breivik de inte fick med Breivik, vare sig det är som martyr eller megafon vid en kommande rättegång.

Medan delar av svensk media och byfånevänstern försöker hantera det besvärande faktumet att gärningsmannen är en algerisk salafist och inte ljushyad nynazist som de ville så är det av större intresse för oss andra att han är det senaste exemplet på jihadismens anpasslighet.

Al-Qaida i den form som förknippades med Bin Laden är stort sett utplånat, något Bin Ladens död förra illustrerade med önskvärd tydlighet. Hur stort propagandavärde likvideringen av Bin Laden än hade så var den av marginell operativ betydelse för jihadismrörelsen globalt.

Al-Qaida hade redan hunnit genomgå förvandlingen från terrornätverk med ursprung i det kalla kriget till den terrorfranchise som den ofta liknas vid. En slags islamistiskt enentreprenörslicens på terrorism för den som vill.

Rent praktiskt har det inneburit att man gått från centralt planerade eller sanktionerade operationer till "gräsrotsjihadism". Man tillhandahåller en ideologisk plattform via nätet och stöttar med råd och inspiration men i övrigt för jihadisterna själva bestämma sina mål och metoder.

Det har visat sig vara en framgångsrik form av jihadism. Även om den har sämre förutsättningar att orsaka strategiska skador som 11:e september då gräsrotsjihadisterna ofta är sämre utbildade och utrustade än yrkesjihadisterna, så har det visat sig vara svårare för myndigheterna att stoppa. En eller en handfull av sammansvurna som ofta har kunskaper om hur man håller sig under myndigheternas radar tack vare kriminell bakgrund, aktivt eller passivt stöd från det lokala muslimska samhället och ibland logistiskt stöd utifrån har goda chanser att ligga steget före västvärldens brottsbekämpande byråkratier.

Den psykologiska effekten och propagandavärdet av den här formen av mikrokrigföring mot värdsamhället har visat sig vara mycket stort i förhållande till resurserna som krävs, någon som terrordåden i Toulouse visar tydligt.

DN, DN, DN, DN, DN, GP, Dagen,

Insändare på Avpixlat: diabetesvården för invandrare

Till min stora förtjusning har Avpixlat publicerat min granskning rörande P4 Stockholms vilseledande reportage om diabetesvården för invandrare.

Överkapacitet

Arabiskan sägs vara ett rikt och intrikat språk med över 180 000 ord. Till vilken nytta kan man undra eftersom de bara tycks använda två av dem. Vem kom på de andra orden och varför?

Nedan är en filmsekvens från den senaste attacken på Lars Vilks, den här gången i Karlstad. Övriga kommentarer överflödiga.

DN, GP, VF1, VF2,

Dagens kortslutning

Det verkar ha brunnit i proppskåpet för Dilsa Demirbag-Sten ikväll. Hon skriver följande på Twitter om Avpixlat:

"Hej Avpixlat, ni förmörkar min människosyn. Uppmana folk att 'avslöja' papperslösa & flyktingar?! Ni måste vara ondska."

Det är alltså ondska att lämna information till myndigheterna om en kriminell verksamhet enligt Demirbag-Sten.

När Dilsa Demirbag-Sten dök upp i det offentliga samtalet för ett par år sedan var hon intressant. Tack var sitt kurdiska påbrå kunde hon diskutera invandring och mångkultur ur ett kritiskt perspektiv, åtminstone jämfört med den övriga debatten, och gjorde det med bravur många gånger.

Men det verkar tyvärr som att hon har tacklat av allt mer de senaste åren. Hon har blivit intellektuellt lat, småborgerlig och är uppenbart lättmanipulerad om hon går på alster som de DN och Rapport dukat upp ikväll. Sorgligt.

När det självklara är kontroversiellt

DN och Rapport förfasar sig över att Avpixlat uppmanar sina läsare att avslöja dem som assisterar illegala invandrare att undandra sig beslut om utvisning. Att megafonerna i media använder eufemismer som "papperslös" fungerar kanske som propagandaknep på de mer intellektuellt förslappade delarna av befolkningen, men det förändrar inget i sak.

Människor som olovligen uppehåller sig i landet ska ut. Om man redan från första början visar förakt för svenska lagar och regler så är det i sig en bekräftelse på beslutet om utvisning var riktigt. Att Avpixlats uppmaning väcker sånt uppseende säger en del om hur skevt debattklimatet är i dagens Sverige.

Tillägg: Både DN och SVT tycks ha tagit det säkra före det osäkra och kopplat ur blogglänkningen via Twingly till sina artiklar. Propaganda fungerar som bekant bättre oemotsagd.

Här och där i media och på nätet påstås att "papperslösa" inte är kriminella. Det är förstås trams.

Utlänningslagen (2005:716)
20 kap 2 § Till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter döms en utlänning som uppsåtligen uppehåller sig i Sverige fastän han eller hon enligt ett verkställt beslut om utvisning enligt 8 kap. 8 § eller motsvarande beslut enligt äldre lag inte har haft rätt att återvända hit.

Regeringens myter och RKP:s verklighet

Med jämna mellanrum så ska makten och dess megafoner förklara för oss vilken framgång de senaste decenniernas massinvandring varit. Men det blir allt tydligare att man trots den massiva propagandan känner att man håller på att förlora slaget om opinionen. Regeringen har därför lanserat en hemsida för att bemöta det man kallar myter om invandringen. Metoden man har valt är att som vanligt lansera sina egna myter.
 
De förtjänar alla att plockas isär men här får myt nummer 8 får fungera som ett bra exempel: ”Invandringen har lett till en våg av kriminalitet”.

Rubriken är det mest konkreta då det man skriver sedan är snömos och undvikande floskler. Men i vilken utsträckning är det här en myt odlad av oss lågutbildande näthatare i pauserna mellan hembränning och banjospelande? Varifrån får vi våra fördomar om skenande brottslighet på grund av invandringen?

En bra start att kontrollera uppgifterna borde vara Rikskriminalpolisens egen hotbild för 2011.

När det gäller den organiserade brottsligheten som är av särskilt intresse på grund av sin stora samhällspåverkan identifierar man fyra typer av grupper: 1% MC-miljön, kriminella grupperingar i förorterna, smugglingsgrupper och specialiserade grupper där man särskilt lyfter fram människosmugglarna.

Tre av dessa kan man direkt säga är nästan exklusivt bestående av invandrare och 1 procent MC-miljön får idag betraktas som blandad i sant mångkulturalistisk anda, något som mordet nyligen på ledaren för brödraskapet Alex Akbar Gara Mohammad illustrerar.

Nedan följer en sammanställning av utdrag ur rapporten och lite kompletterande statistik.

När man läser avsnittet 4.3 Kriminella grupperingar i förorten (sid 20-21) så är det uppenbart att man syftar på vissa specifika förorter, således inte Äppelviken eller Djursholm. Det är också uppenbart att det är en brottslighet dominerad av invandrare.

Utvecklingen i Danmark, där gatubanden vuxit sig starka och där medlemmarna framförallt består av andra generationens invandrare, har gått snabbt. Idag utmanar de 1% MC-miljön genom att vara fler till antalet och mycket våldsbenägna. De har tagit över områden i vissa danska städer och visar där öppet motstånd mot polisen. Den konflikt i Göteborg som pågått mellan olika förortsgäng och MC-sfären visar på att en liknande utveckling är på gång även i Sverige.

[…]

Miljön i dessa förorter hårdnar och det har blivit allt vanligare att företrädare för samhället angrips. I både Stockholm och Göteborg finns det områden där är svårt för polisen att utföra sitt arbete. Det händer att även brandmän, ambulanspersonal och lokaltrafik attackeras. Det sker inga regelrätta upplopp men stenkastning och vandalisering förekommer. Allvarligare incidenter har inträffat som beskjutningen av polishuset i Södertälje 2005. Denna typ av brottslighet som på vissa ställen är påtaglig kan sägas vara systemhotande, då unga kriminella genom hot och våld angriper viktiga samhällsfunktioner.

Smugglingen som beskrivs i avsnitt 4.4 är också en kulturberikad historia:

Narkotikasmuggling är det mest lukrativa brottsområdet för den organiserade brottsligheten och det är också kring denna verksamhet som nätverken fortfarande samlas. Narkotikahandeln är och kommer att fortsätta vara en prioriterad brottstyp för de brottsbekämpande myndigheterna i framtiden. Förutom narkotika är smuggling av cigaretter, alkohol och diesel primärbrott för de kriminella grupperingarna. Andra är människosmuggling, människohandel, utpressningsverksamhet och rån. (sid 18)

De etniciteter som nämns specifikt i rapporten är litauer och polacker (amfetamin och metaamfetamin), albaner (heroin och kokain), serber och montenegriner (diverse narkotika, cigaretter, vapen etc). De västafrikanska nätverken får ett snabbt omnämnande även om man skulle kunna tro att de borde ha fått mer utrymme med tanke på hur brottsaktiva de är.

Kat tas inte upp i RKP:s hotbild men det missbruket och tillhörande brottslighet är som bekant en uteslutande somalisk företeelse. Tittar man på Tullverkets beslagsstatistik kan man se hur katproblematiken vuxit i takt med den stora somaliska invandringen. 2005 tog tullen sex ton kat i beslag (sid 7). År 2010 hade det vuxit till 13,8 ton (sid 7) utan att vare sig smuggling eller missbruk visar några tecken på att minska på grund av de stora beslagen.

Tvärtom finns tecken på att problemen kommer att bli värre enligt RKP.s rapport (sid 9):

Det är vanligt att asylsökande söker sig till länder där många av den egna nationaliteten redan befinner sig. Sverige har en stor befolkning med somaliskt ursprung och enligt Migrationsverket kan det pågående inbördeskriget i Somalia leda till en kraftig ökning av sökande därifrån. I dagsläget förekommer inte människosmuggling från Somalia mot betalning i den utsträckning som vi sett från Irak men med nya förhållanden kan det snabbt komma att förändras. Många somalier tar sig till Sverige på ett ”look-a-like”-pass som skickats till dem i hemlandet från någon redan bosatt i Sverige.

Människosmugglingen som är en miljardindustri idag som beskrivs i avsnitt 4.5 (sid 21-22) visar sig även den föga förvånande domineras av invandrare:

De som sysslar med människosmuggling skiljer sig från andra typer av grupperingar då de är specialiserade och inte samarbetar i någon högre utsträckning med andra kriminella grupperingar. Människosmugglarna är utspridda över Sverige. Hälften av personerna är svenska medborgare, dock härstammar alla utom en från ett annat land. Det finns många bolag länkade till dessa personer.

Uppemot 90 procent av den kända människosmugglingen har idag en Irak-koppling. Detta innebär att de smugglade personerna kommer från Irak medan människosmugglarna antingen kommer från Irak eller från något annat land i regionen. Under 2008 har antalet asylsökande från Irak minskat vilket innebär att antalet smugglade människor därifrån också gått ner. Övriga länder avseende smugglarnas ursprungsland är Somalia, forna Jugoslavien, Indien, Vietnamn, Thailand, Sverige och Bolivia.

Sist men inte minst kan även avsnitt 6.6 (sid 37) Kringresande i brott nämnas:

Gemensamt för dessa är att det är internationella konstellationer av yrkeskriminella som rör sig över nationsgränser och inom länder. De är välorganiserade med en landsman ofta bosatt i Sverige som agerar huvudman eller kontakt. Offren är vanliga medborgare, inte sällan äldre eller på andra sätt extra sårbara, och grupperingarna är specialiserade på det de gör. Primärbrotten är stöld och bedrägerier men inslag av hot och våld mot offren är vanligt förekommande.

Allt detta kan man enkelt utläsa i Rikskriminalpolisens egen beskrivning av det rådande läget i den öppna versionen av rapporten. Den hemligstämplade versionen är enligt uppgift ännu mer graverande.

Avslutningsvis återstår då för var och en att ställa sig samvetsfrågan: vem tror jag mest på, Rikskriminalpolisen eller Kung Plommon och hans comical sidekick?

Allra underdånigast,
K

Publicerad som insändare på Avpixlat 2011-12-20.

DN, DN, DN

En sårad politruk sjunger opera

DN:s propagandniks har på sistone varit ihärdigare än vanligt med att jaga hjärnspöken. Bara det att man samarbetar med vänsterextremisterna på Expo skjuter trovärdigheten i sank omedelbart. Det har knappast blivit hjälpt av Daniel Poohs pinsamma debacle i Finland.

Inte heller tycks det senaste årets uppskruvade tonläge gentemot Sverigedemokraterna i synnerhet och obekväma bloggare i allmänhet gett något nämnvärt utslag i opinionen. Ska man tro den senaste opinionsmätningen är så är resultatet det motsatta, där Sverigedemokraterna får 8,9% vilket är det högsta hittills.

Även om den senaste artikelserien syftar till att kartlägga "högerextremisterna" så är det uppenbart att man hoppas svärta ner Sverigedemokraterna också. Inte särskilt mycket att förvånas över, eller ens bli särskilt upprörd över. Så har PK-media arbetat i decennier.

I dagens DN finns en artikel om hemsidan Sveriges Resurser som vill få fart på debatten om integration. Syftet är förvisso vällovligt även om man med fog kan hävda att hemsidor som Politiskt Inkorrekt/Avpixlar, Affes statistik, Cavatus, Gotiska Klubben, Jan Milld, Oskorei och många fler i åratal fört en både seriös och initierad debatt om integration och mångkultur. Att de inte får en reklamartikel i DN uppenbart avsedd att ordna skattemedel* för fortsatt verksamhet är nog inte så konstigt, de har ju fel åsikter.

Det som är slående när man skummar igenom artiklarna på Sveriges Resurser är hur många makthavare vi har på alla nivåer i samhället som är fullständiga idioter. Man lever i en fantasivärld, där Centern tycks ha ett helt eget kosmos, och upprepar samma ideologiska abrakadabra som vi hört i 25 år och som bara gjort problemen värre.

Den kan knappast Amanda Björkman som driver hemsidan lastas för och är i själva verket ännu en nyttig påminnelse om hur illa ställt det är i dagens offentliga Sverige.

I den andra artikeln i DN av Niklas Orrenius så når den gälla svanesången nya nivåer. Ett atomistiskt användandet av anekdoter och citat från nätet ger sken av Sverige står på randen till att bli ett Fjärde Rike, indignerat fingerpekande mot alla som tycker annorlunda och sist men inte minst pompös självömkan över den egna upplysta förträffligheten slår över i oavsiktlig komik. Det fick också ge rubriken till den här bloggposten.

* "Ekonomiskt är det ingen höjdare att driva en sajt som försöker lösa integrationsproblem. Ett studiebidrag räcker inte långt när man har massor av idéer och projekt som man vill förverkliga. Därför vill Amanda Björkman ha in finansiärer, som förstår frågans vikt och delar hennes vision."

Mycket skrik för lite ull

Filmen "Play" har väckt starka känslor hos delar av medievänstern för att den skildrar en grupp svarta ungdomar som rånar vita och dessutom bygger på verkliga rättsfall.

"Jag tror att bilden av fem svarta som rånar tre vita är provokativ, eftersom den påminner oss om en social och ekonomisk obalans" skriver regissören Ruben Östlund på DN Kultur.

I en samhällsklass som uteslutande bor i etniskt svenska områden, finansieras generöst med skattebetalarnas pengar och där man intellektuellt pixlar bort allt som strider mot pk-propagandan är det säkert provocerande.

De av oss som däremot bor i den mångkulturella verklighet som medievänstern hyllar från sina privilegierade enklaver skulle bara kalla det "vardag".

DN, GP,

Islamisterna och staten sitter i samma båt

Igår skrev jag om den miljardindustri som massinvandringen blivit med exempel på hur en ny samhällsklass av akademiker och byråkrater som får sitt uppehälle av detta.

Om man även i den här bloggposten tar avstamp i offentlig förvaltning i Norrland så hittar man att Dorotea kommun (2900 invånare) hyr in föreläsare för att hålla i en introduktionskurs om Islam och islamsk kultur. Inför kursen ska deltagarna ladda ner kursboken och göra ett självtestet. Det räcker med att titta på facit till självtestet så förstår man att det -som vanligt- rör sig om ren och skär propaganda.

För detta får det inhyrda företaget bidrag av EU:s socialfond och utöver det inkomster från sin övriga verksamhet.

Företaget som driver de här utbildningarna heter Aksaa islamutbildning. Bakom dem hittar man Det Yttersta Trädet ekonomisk förening. Deras verksamhetsbeskrivning rymmer allt från seminarier och utbildning till vandrarhem, arkitektkontor, import/export, snickeri och konditoriverksamhet. Ser man till deras biverksamheter så hittar man Islamkonsult, 786 Ark och Förskolan Honungsträdet.

Den som läst bloggposterna om Aman Care AB och Bismilahi Förskola* i somras vet att förskoleverksamhet (med mera) blivit ett lukrativt näringsfång i islamistiska kretsar. Den som vill veta vad 786 har för betydelse inom islam kan läsa det här.

Personerna bakom Det Yttersta Trädet är Muhammed Muslim och Max Dahlstrand. De är kopplade till en gren av Sunni kallad Deobandi och vars antivästliga radikala uttolkning har varit en inspirationskälla för talibanerna.

Det är således knappast några reformister som föreläser för våra beslutsfattare inom offentlig förvaltning, även om deras budskap är nog så anpassat till publiken för att förknippa Islam med största möjliga sötma. Ska man tro deras egen kundlista så är det en ganska diger skara vid det här laget.

Det skulle vara mycket intressant att gräva vidare på Det Yttersta Trädet och människorna bakom, men de har lämnat få spår bakom sig. Inga årsredovisningar eller nyckeltal och märkligt lite information om dem själva (bortsett från propagandan) har kunnat påträffas så här långt. Med en sådan diger kundlista och så många verksamheter, var tar alla pengarna vägen? Till vem? Eller vad?

***

Som dissident tenderar man ofta att sätta fokus på den synliga islamiseringen av samhället. Burkor, könsapartheid, kriminalitet för att finansiera islamism och givetvis terrorismen. Men den skulle inte vara möjlig om det inte vore för ett aktivt stöd från politik och samhällsförvaltning. Indoktrinering, feghet och opportunism gör att våra samhällsinstitutioner förgiftas inifrån.

Det gör det än viktigare att rösta i val för att vrida makten ur händerna på den korrupta klick i toppskiktet som driver det mångkulturella projektet. Men det är också lika viktigt att alla ansvarskännande medborgare granskar hur makten utövas i allt från departement till ditt lokala skolkök. Inte bara för att avslöja och kritisera felgrepp, utan även för att stötta den krympande skara tjänstemän i systemet som fortfarande utövar sitt ämbete samvetsgrant.

Allt för ofta hör man talas om hur de marginaliseras, motarbetas och mobbas av kollegor som i Toleransens namn inte tolererar någon annan åsikt än den Makten förmedlar. Det verkliga slaget om Sverige står än så länge inte på våra gator. Det står i utskott, konferensrum och komittéer. Om det politiska uppvaknandet en dag bär frukt men vi står med en offentlig förvaltning som är korrupt och inkompetent riskerar det att bli en pyrrhusseger som föregår undergången.

Allra underdånigast,
K

* Ett ämne som kommer att tas upp igen framöver.

Mångfaldens miljonrullning och ideologin bakom den

Det är knappast någon större hemlighet att det mångkulturella experimentet är ett miljardgeschäft i Sverige idag, betald av dig och mig. Ett av otaliga exempel som pågår för tillfället är ett antal kommuner i Norrland som fått bidrag på över 6,5 miljoner kronor för projektet "Komptensutveckling för Integration i övre Norrland" (KIN).

Mot slutet av dokumentet hittar man fem stycken mål som satts för projektet.

Målsättning

1. Att målgruppen erhållit kompetensutveckling i enlighet med behov som lyfts fram i kartläggningen.

2. Efter avslutat projekt ska 90 % av deltagarna anse att deras möjligheter att jobba mer framgångsrikt med mottagning av flyktingar har ökat.

3. Projektet ska ha hittat fungerande former för hur gemensam kompetensutveckling kan bedrivas ur ett långsiktigt och kostnadseffektivt perspektiv och som kan användas av andra målgrupper.

4. Efter avslutat projekt ska projektet ha tagit fram en gemensam värdegrund för hur vi i våra kommuner ska arbeta för likabehandling och jämlikhet i våra flyktingmottagande verksamheter.

5. Efter projektettidens slut ska projektets referensgrupp utvecklats till en rådgivande och övervakande funktion för frågor som gäller flyktingars integration i våra samhällen.

Så, 90% av deltagarna ska tycka att deras möjligheter att jobba mer framgångsrikt med flyktingmottagning har ökat. Går det att bli mer vag? Hur mäter man det?

Givetvis ska man också ta fram en egen värdegrund, ett fenomen som spritt sig som syfilis bland våra myndigheter och offentliga organ de senaste åren. Här kan man anta att det kommer finnas fler kostnader som går utöver budgeten då värdegrundprojekt tenderar att få sitt eget liv. Försvarets värdegrund är ett skräckexempel på det.

Den sista punkten visar vad som är att vänta. Redan i projektet målsättning ger man sig själv nya jobb i framtiden som "rådgivande och övervakande funktion för frågor som gäller flyktingars integration". Tydligen räcker inte Migrationsverket, AMS och ett otal andra skattefinansierade organisationer som arbetar med frågan. 

KIN är inte projekt, det är en löpande faktura. Vore det här ett isolerat exempel skulle det vara ett exempel på dubiös användning av skattepengar. Men det är det inte. 

Över hela landet på alla nivåer i samhället förbrukas enorma belopp av en ny samhällsklass aparatchniks som göder sig själva genom att underlätta den omvända kolonisering som pågår.

Vid varje givet tillfälle ser den här samhällsklassen av mer indoktrinerade än utbildade akademiker till att förskansa sig vid köttgrytorna och mångfaldiga sig själva, för att använda ett av deras favorituttryck.


Man blir fler, växer och sprider sig genom systemet bara för att man kan. Känns det igen?

Tillväxt för tillväxtens skull är ju som bekant cancerns ideologi. 

K som i Kulturberikning, Kriminalitet, Krig, Kolonisation

I vad som tycks vara en uppgörelse mellan två pakistanska grupperingar utanför en moské i Köpenhamn har en person dödats och minst en person skadats.

Det är en av numera oräkneliga fall av hur den påstådda kulturberikningen tar sig helt andra uttryck i verkligheten än den framgångssaga vårt etablissemang håller fast vid med dårars envishet.

Det är svårt att se vad de försöker uppnå annat än att ta in horder av valboskap som ska säkra deras plats vid makten, en politik Olof Palme lade grunden till på 70-talet. Det är en strategi som kommer misslyckas och slutresultatet kan inte bli annat än konflikt, sönderfall och fattigdom.

Samtidigt fortgår våra eliters projekt med dem omvända koloniseringen av Sverige, senast idag skrivs det om mångkulturella lovdagar och ordföranden för Dhimmirörelsen Broderskapsrörelsen Tro och Solidaritet vill göra Eid al-Fitr till helgdag.

Tidigare hade undertecknad blivit upprörd över artikelns pompösa anspråk, men numera är det bara att tacka och ta emot när den typen av alster publiceras. Det går inte att få bättre eldunderstöd i kritiken av det mångkulturella projektet än de återkommande klavertrampen från sådana som Peter Weiderud, Lena Sundström och Anton Landehang med flera.

Sagan om den lyckliga regnbågsgården

DN, SvD, Dagen

Vad som hänt och vad som väntar

Upploppen i England fortsätter och på rätt många håll i svensk media håller man fast vid "fyrabarnspappan" som sköts av polisen, vilket underförstått ska rättfärdiga eller åtminstone ursäkta det som nu utspelas. Så låt oss i korthet sammanfatta vad som var känt.

* Att Mark Duggan var en återfallsförbrytare med kopplingar till kriminella gäng i norra London.
* Att Mark Duggan hade ett skarpladdat vapen som han antingen använde eller stod i begrepp att använda när polisen sköt honom.
* Att Mark Duggans familj säger att han var världens raraste gosse har absolut ingen som helst trovärdighet. I fall efter fall rörande grov brottslighet, med Breivik senast, så kan personer i deras omgivning intyga att de var svärmorsdrömmar i just de sociala sammanhangen. Även om de vet att han var ett rötägg så är det inte troligt att de kommer att erkänna det utåt. Lättare då att skylla allt på polisen.

Vad som faktiskt hände spelar allt mindre roll, det som utspelas nu har fått sitt eget liv. Det brittiska samhället har precis som många andra i Västeuropa befunnit sig i ett gradvis förfall i decennier. För Storbritanniens del så gjorde eran med Blair/Brown att det inre förfallet skyndades på avsevärt.

I kombination med den katastrofala massinvandringen, ett utbildningssystem som bara fungerar för de privilegierade klasserna och en arbetsmarknad där östeuropéer som arbetar för minimilöner konkurrerar ut den inhemska befolkningen så har läget gått från gick från illa till katastrof.

Det vi ser nu är försmaken på vad som väntar för oss alla om den nuvarande samhällsutvecklingen får löpa på.

Enklavisering, fragmentering, radikalisering, inbördeskrig.

 Västeuropas framtid?

Lästips: Enoch Powells kända tal "Rivers of Blood" från 1968 där han redan då förutsåg vad mångkulturen skulle leda till.

DN1 DN2 DN3 SvD1 SvD2 GP SkD, GP, DN, Dagen, HD, SMP

Tribalistisk rasism

I fredags sköts en kriminell vid namn Mark Duggan till döds i en eldstrid med polisen i Tottenham. En polis skottskadades. Ikväll utbröt upplopp i Tottenham där horder av svarta ungdomar attackerade en polisstation, vandaliserade allt de kom åt, plundrade affärer och attackerade journalister. För dem är logiken klar, att den skjutne var en gangster var inget hinder, han hade samma hudfärg som dem och då ska hämnd utkrävas.

Tottenham kulturberikas

Om det alls rapporteras med någon detalj i svensk media de närmaste dagarna så kommer det att kombineras med bajsnödiga bortförklaringar om "utanförskap", "diskriminering" och andra floskler. Mångkulturen är nämligen en sådan välsignelse att den aldrig kan vara problematisk, bara berikande.

Den mångkulturella rasismens logik är också sådan att det bara är vita som kan vara kriminellt slödder. När andra gör exakt samma saker är de missförstådda, inte tillräckligt daltade med eller rent av offer för att de är kriminella.

Tillägg: Den skjutne Duggan beskrivs i DN som "familjefar". Inte ett ord nämner att han sköt en polis. GP kallar honom "fyrabarnsfar" och missar även de att han var en återfallsförbrytare. Även SR och AB går i samma spår. Så förutsägbart.

Tillägg 2: Sedan det här skrevs sent igår kväll har det lagts till i artiklarna ovan att Duggan var inblandad i en skottväxling med polisen.

Tillägg 3: GP skriver att brittiska medier rapporterar att "någon" i bilen sköt polisen. I själva verket så rapporterar bland andra Daily Mail att det var Duggan som sköt polisen, men det kan ju inte svensk media skriva för då åker "offrets" helgongloria på sne... DN låter det vara oklart vem som gjorde vad.

Aman Care AB: revisorerna

Det finns många intressanta aspekter av turerna kring Aman Care AB. Jag har tidigare nämnt dess revisor Lars-Erik Engberg. Det visar sig att han har uppdrag i inte mindre än 234 bolag, varav flera tillhör medlemmar i Jamaklanen. Det väcker frågor om hur noga man hinner granska en verksamhet när man har så många uppdrag samtidigt, en del åt stora kunder som Schibsted Förlag AB och Haninge kommun.

Det bör också nämnas att mellan 12 september 2007 till 22 februari 2008 så hade Amman Care AB inte någon revisor alls men bedrev verksamhet ändå. Om undertecknad har förstått lagen rätt (25 kap 11§ ABL) så ska ett aktiebolag utan revisor tvångslikvideras av Bolagsverket. Varför det inte skedde är i skrivande stund okänt.

Allra underdånigast,
K

Snart kommer hoten

Från Facebook

Allt jag har skrivit har jag redovisat källor för och Karimas svammel om "resismen" ger jag inte mycket för. I övrigt hänvisar jag till min grundlagsskyddade rätt att torgföra vilken åsikt jag vill utan att riskera repressalier.

Aman Care AB - fifflet var känt

När undertecknad började nysta i härvan kring Aman Care AB antog att jag det var naiva och omdömeslösa mångkulturalister inom politik och media som hade lyft fram Aman Care och klanen Jama utan att göra en bakgrundskontroll. Det är i och för sig oförsvarligt, men jag hittat visat att det är ännu värre.

Granskningsrapporten

När de omfattande bedrägerierna på Bismilahi Förskola rullades upp så gjorde externa konsulterna en granskningsrapport (och här) rörande även Aman Care AB som överlämnades till Stockholms stads äldreförvaltning. Rapporten är en 24 sidor lång uppräkning av felgrepp, fiffel och rent kriminella tilltag.

Man rapporterade inte in avvikelser, man anställde anhöriga till vårdhavarna i strid med gällande avtal, man fakturerade för tjänster man inte utfört, man dubbelfakturerade, man försökte ta betalt av både stad och Försäkringskassa för samma tjänst, underlät att rapportera när patienter hade flyttat utan fortsatte ta betalt för dem och så vidare. Jag kan inte annat än att rekommendera att man läser rapporten för att få en bild av vidden av fifflandet inom Aman Care AB.

Trots detta fick Aman Care AB behålla sitt avtal med staden och har sedan dess expanderat betydligt i Sverige. Löfte om förbättrade rutiner, ett kosmetiskt* byte av ledning och att man kopplat in ett externt företag för att sköta faktureringen åt Aman Care AB (vilket även det var ett avtalsbrott) räckte.

Kommunals medlemstidning avslöjar härvan

I nummer 6 av Kommunals medlemstidning 2008 (sid 4-5) ges en utförlig genomgång av fifflet kring Bismilahi Förskola AB och framför allt Aman Care AB. Vad som pågick inom Aman Care AB var alltså väl utrett och känt inom det politiska etablissemanget, trots det får de behålla sina lukrativa avtal och utnämns till ”årets inspirationsföretag” mindre än tre år senare.

Den moderata kopplingen

Precis som Kommunals tidning är inne på i följdartikeln så framstår kopplingen till moderaterna som allt mer central. Det var den borgerliga majoriteten som beslutade bibehålla avtalet och i både Bismilahi Förskola AB och Aman Care AB hittar man en moderat politiker, Suzanne Holtzberg-Anderlid. På hennes Facebooksida kan man se hennes uppgivna intressen, vilket inkluderar både närproducerad mat, Fredrik Reinfeldt och Ship to Gaza. Intressantare är hennes vänkrets på Facebook som inkluderar ett antal småpåvar inom moderaterna och andra borgerliga politiker. Suzanne Holtzberg-Anderlid är även nämndeman för moderaterna i förvaltningsrätten och har tidigare varit nämndeman i migrationsdomstolen. Hon är sedan 2008 driftschef på Aman Care AB och var tidigare pedagogisk ledare på Bismilahi Förskola AB.

Med det i bagaget så ter det sig inte så märkligt att Karima Tice några år senare kan få stå och posera med landets statsminister och andra borgerliga makthavare. Moderaternas klientelism med åtföljande fiffel bland den somaliska invandrargruppen är väl dokumenterat.

Avslutningsvis så rekommenderas rapporten Den som söker skall finna där både Bismilahi Förskola AB (numera Umma Förskola AB) och Aman Care AB granskas.

* Karima Tice är enligt Facebook syster till Guhad Shire Jama som obegripligt nog blev frikänd trots sin uppenbara inblandning i bedrägerierna. Guhad Shire Jama var gift med Ebyan Shire Jama som dömdes till tre och ett halvt års fängelse. Mer om dem i kommande bloggposter.

Allra underdånigast,
K

Tillägg: Jag kan inte annat än be om ursäkt för de många språk- och slarvfel som slunkit med i den här posten. Förhoppningsvis är de borta nu. 

Fascism främjar tolerans?

På en studentfest i Lund med djungeltema har några av studenterna klätt ut sig till slavar. Nu är toleransfascisterna anförda av Afrosvenskarnas riksförbund i upplösningstillstånd. Ramaskri, polisanmälan och skräckslaget krälande i stoftet av de anklagade är givet. Mångfald, vidsynthet och tolerans kräver att piskan viner ofta och hårt över den församlade menigheten. Allt för deras eget fromma, givetvis.

För onyttiga särintressen som Afrosvenskarnas riksförbund är sådant här förstås en skänk från ovan. På så vis kan man inte bara rättfärdiga de nära 300 000 kr i skattemedel man erhåller av samhället varje år, men kan kräva mer.

Att kräva bokbål för Tintin och polisanmäla studenter på maskerad är i deras paranoida tankevärld en rättmätig respons på "rasism". Sorgligt nog uppmuntras det av vårt oikofobiska etablissemang som öser pengar och moraliskt stöd över allehanda sektliknande grupperingar. Än värre är att rättssystemet tas i anspråk för åsiktsförföljelse.

Den här gången var det ett smaklöst spex* på en studentfest. Vad är nästa steg? Att titta in genom folks fönster eller lyssna mot dörren för att höra om någon använder ordet "neger" eller ifrågasätter Robert Mugabe?

* Den som någon varit i dylika studentsammanhang vet att det vulgära och smaklösa är regel snarare än undantag, vilket gör hycklet desto mer påtagligt när man ska sila efter vad som är politiskt korrekt. 

Tillägg: "Fascism" i bloggpostens rubrik ska inte ses som en objektiv hänvisning till den fascistiska ideologin, utan används på samma sätt som pk-iterna brukar göra, som en pejorativ pestflagga. En mer korrekt beskrivning vore nog att kalla dem jakobiner, men den jämförelsen går förlorad på många och ger olyckligtvis positiva associationer för några.


Tillägg 2: Som väntat så gör etablissemanget och deras hjon nu mesta möjliga för att blåsa upp det inträffade till groteska proprtioner.

Medan polisen står och tittar på när bilar bränns och ambulanspersonal bombarderas med stenar så var hotet mot samhället tydligen så stort att man kände sig manad att gripa konstnären som satte upp häcklande affischer om Jallow Momodou. Så blir det när samhällets kärnfunktioner politiseras.

SvD, SvD, Skånskan, Laholms tidning, NSK,