Flumvänsterns krav på gräddfil

I SvD återfinns en debattartikel som speglar flumvänsterns självbild. Tre aktivister har tagit sig in på militärt skyddsområde för att göra en film med "icke-våldsinnehåll" i samband med att USA:s flygvapen hållit en övning i området. De tre greps och är nu åtalade för sitt tilltag.

Artikelförfattaren försöker nu påverka rättvisans gång via media, bara det ett tilltag som vittnar om att man anser sig stå över lagen. Inte särskilt ovanligt idag, men inte desto mindre anmärkningsvärt.

Som är brukligt i de kretsarna är man tydligt indignerad över att ha blivit gripen och utsatt för ett standardförfarande från myndigheterna. Den svenska flumvänstern försätter nämligen aldrig en chans att vara prinsessan på ärten när man anser sig utsatt för en oförrätt. De brukar räcka med att någon tycker annorlunda så blir de kränkta.

Flera intressanta påståenden lanseras:

"Männen, som alla är i övre medelåldern, är tidigare ostraffade".

Så om man bara lyckas undgå att bli dömd för brott till dess man nått en viss ålder ska det vara fritt fram sen?

"Männen ville göra en kortfilm, men hamnade på fel ställe. Nu är det inte längre någon lek och de ställs inför rätta."

Ungefär som att säga att "jag såg inte att det blev rött" eller "jag menade inte att klippa till honom så hårt". Att man inte tagit reda på vad som gäller är ingen ursäkt för att bryta mot reglerna. Likaså var de inte på "fel ställe", de valde avsiktligt att bege sig till platsen där de greps just för att det pågick en militärövning i närheten. Annars hade de lika gärna kunna filma i första bästa park eller på sina bakgårdar.

"Men samhället måste lära sig skilja på idealisters rätt att protestera fredligt och en begynnande McCarthyism där alla blir fiender. "

Plötsligt var det inte en filminspelning längre utan en protest. Man får protestera fredligt, men inte på skyddsområde. De hade kunnat söka tillstånd för en filminspelning, eller en demonstration. I det här fallet hade man nog inte fått det, åtminstone för den aktuella platsen. Det får en att misstänka att man visste det och valde att åka dit ändå. Då får man stå sitt kast.

Lagen gäller alla, även bysnillevänstern.