Mycket skrik för lite ull

Regeringen har svårt att släppa att den fick en smäll på fingrarna av oppositionen rörande anslaget till regeringskansliet. Finansminister Borg och ordföranden i Stureplansutskottet Finansutskottet Anna Kinberg Batra tar i från tårna när de ska beskriva hur förödande nedskärningen blir.

Budgeten är fortfarande cirka 350 miljoner högre än 2008, så man undrar varför det utlöst en sådan undergångsstämning i moderata kretsar? De andra allianspartierna har varit märkligt frånvarande i den här debatten, så tydligen är det något som ligger moderattoppen varmt om hjärtat.

Vissa av skälen som anförs för att motivera högre anslag är dessutom ihåliga.

"Anslaget för 2011 uppgår till drygt 6,2 miljarder, en ökning med cirka 750 miljoner kronor sedan 2006. Den största delen av ökningen beror på att regeringskansliet, liksom övriga myndigheter och arbetsplatser, genom pris- och löneomräkning kompenseras för den allmänna kostnadsutvecklingen."

Det motsvarar en ökning på 12,1 procent när inflationen på riksnivå under samma period var 8,3 procent (källa). Man har således kompenserat sig mer än väl i förhållande till den allmänna kostnadsutvecklingen.

"Utrikesförvaltningens kostnader har ökat, när nya ambassader inrättats, till exempel de i Bagdad och Kabul, som kräver högre säkerhet, samt till följd av en förstärkt biståndsadministration och ökade migrationsvolymer."

Att vi har etablerat ambassader i Irak och Afghanistan samt tagit emot enorma migrantskaror därifrån är en direkt konsekvens av regeringens egen politik och knappast något som de kan lasta andra för.

Man kan avslutningsvis inte frigöra sig från misstanken om att det här handlar om sårad stolthet snarare än krassa ekonomiska överväganden. Kanske försöker de också yla så högt de kan i preventivt syfte för att skrämma oppositionen inför framtida omröstningar?